Kulturloggen

Enbokcirkelföralla har introducerat en fantastisk julenkät och jag är inte sen att haka på.

Jag fick ju två bokpaket igår. Det andra innehöll Jag kommer sen... av Eva Wiklund.




Eva kontaktade mig och frågade om jag var intresserad av ert recex. Den handlar om sviterna efter Göteborgsbranden 1998. Då jag hade en nära vän som precis flyttat från Göteborg vars vänner drabbades hårt i branden kände jag direkt att jag ville läsa den. Tack Eva!

Äntligen måndag? Det enda som faktiskt är bra med måndag är art posten kan leverera bokpaket. Idag anlände Ingen fara av Selma Mahlknecht som jag vann i en tävling hos Breakfast book club.







En välkommen present då jag varit hos farbror doktorn idag där domen blev 14 dagars sjukskrivning då jag har en fraktur på svanskotan.

Det är inte alltid lätt att höras och synas på nätet bland alla sidor och bloggar, men Uppbokad har nu lyckats komma upp i 1000 vilket slänger ur mitt ett stort HURRA för. 

Har äntligen kommit igång ordentligt med Norwegian Wood. Även Kerstin verkar ha fattat tycke för den

Det här avsnittet är lite av en fortsättning på det förra som handlade om berättare och berättelsenivåer. Berättaren var ju den som"talar" till läsaren och kan vara mer eller mindre synlig, vara en del av berätterlsen eller stå utanför och vara en jagberättare eller en tredje personberättare. 

En halv meter snö, tio minusgrader och fredagkväll.

Och då ligger det en avi på hallgolvet när jag kommer hem som kommer att leda mig till ett bokpaket. Grrrr!

Om ni, som jag, gillar skräck som kryper in under huden och ger er mardrömmar ska ni passa på att vara med och tävla om Svenska kulter hos Eli. 

Jag fullkomligt älskar att få bokpresenter, särskilt när det dessutom är en bok man själv inte känner till. Så gissa om jag blev överlycklig när Holly Hock skickar mig Drottningen vänder blad. 

Jag som aldrig vinner något, vann igår ett signerat exemplar av Selma Mahlknechts Ingen fara i en tävling hos Breakfast book club.

Böckerx3 har idag fått den fantastiska utmärkelsen Cherry on top blog award från Holly Hock. Hon har i sin tur gjort sig väl förtjänt av detta pris med sitt ambitiösa projekt med att placera ut böcker i olika delar av vår gemensamma hemstad. 

När man läser en bok kan känslan av att man lyssnar på en röst infinna sig. En text kan berättas på många olika sätt och just berättaren kan vara bland det mest intressanta att analysera i en roman, enligt mig. 

Ikväll är det alltså åter dags för kulturnatt i Skövde. Utöver all musik, teater, konst och diverse trevligheter ser bokprogrammet på biblioteket ut som följer:

Då jag före min födelsedag skrev en bokönskelista får jag nog även ta och skriva en till tomten också. Här kommer det utan inbördes ordning:

Händelseförloppen i romaner brukar utföras eller bäras upp av karaktärer o form av människor, djur, robotar, alver osv. Vissa karaktärer är komplexa medan andra kan vara rätt färglösa och enbart framstå som stereotyper.

Ni har väl inte missat Holly Hocks fantastiska initiativ till bokträff? Hon har placerat ut böcker i några affärer för shoppare att hitta med en text i där man uppmanas till att träffas och prata om boken.

Då Holly vet att vi bor i samma stad har hon skickat ett exemplar av boken till mig, och jag är inte sen att haka på detta fantastiska projekt! Hoppas nu bara att fler tänker likadant för det vore fantastiskt roligt.

Esi är en modern afrikansk kvinna som är utbildad och har en karriär. Hon lever ihop med sin man Oko och deras dotter Ogyaanowa. En dag tycker Esi att hon blivit utsatt för en äktenskaplig våldtäkt och lämnar sin man, något som inte är vanligt i Ghana. Släktingarna blir förfärade men det bryr Esi sig inte om. Visst förtjänar hon bättre?

God morgon!

Som de flesta säkert vet betyder symbol något som representerar något annat och det gäller även inom litteraturvetenskapen.En duva kan representera fred och ett lejon kan betyda mod. Även handlingar och gester kan vara symboliska, en knuten näve kan symbolisera aggression och att höja på armarna innebär att man ger upp. Exemplen ovan är mer eller mindre universella men det finns även författare som skapar symbolik i sina verk, till exempel symboliserar valen i Moby Dick ondska.  trots att symbolik kan vara en viktig del av en tolkning så ska man vara försiktig med övertolkningar. Allt måste inte vara symboliskt. 

Efter önskemål från läsarna samt logiskt tänkande från min sida har jag nu lagt upp en länk under "boklänkar" i högerspalten där ni får upp alla delar i litteraturvetarskolan. En mer permanent sammanfattning och länkning kommer då skolan är avslutad. 

Och glöm inte bli ett fan av Böckerx3 på Facebook, länk finns til höger under "Kontakt"

För att återknyta lite till den förra delen om intertextualitet, så är det inte enbart andra texter som en text kan relatera till utan även andra medier. Det man studerar inom intermediala studier är alltså hur olika medier samverkar, utnyttjar varandras karakteristiska egenskaper eller på annat sätt integrerar. 

En roman kan tematisera teatern som konstform. Händelseförloppet i boken kan utspela sig till exempel på operan. Vidare kan en dans eller en bild beskrivas i ord i en roman, vilket kallas ekfras. Man kan även tala om närhet till teater i romaner där texten liknar en dramatisk dialog. Man kan även tala om att romaner är "filmiserade" eller "musikaliserade". 


Något som är väldigt vanligt i dagens nöjes- och kulturindustri är just filmmediet. Därav kan det ofta vara av intresse att studera hur film blir bok eller hur bok blir film. Det sker ju trots allt en tolkning i själva överföringen. Filmen är både episk och dramatisk. På ett sätt är den mer lik dramat då den visar i stället för berättar. men det finns ett led mellan film och åskådare ungefär så som berättaren leder läsaren. Dessutom är dramat ofta strikt uppbyggt för att underlätta inlärandet för skådespelare och dylikt. En film kan vara mer episk och innehålla betydligt fler scener och liknar då mer epiken. I vilket fall är det som så att alla tre berättar en historia.



Det finns dock en del berättartekniska problem som uppstår när en filmatisering av en roman ska göras. Vi ska se närmare på några.


1. Återgivandet av det inre
Eftersom filmen är optisk måste den hålla sig inom det synligas gränser. I en roman kan man berätta karaktärens tankar medan man i en film får använda sig av andra knep. Klippning, bildkomposition, gestik, mimik, replik, en jagberättare, flash-backs, musik och färg är sådant som filmen kan utnyttja för att komma åt det inre.


2. Återgivandet av det abstrakta
En författare kan på ett fåtal rader få fram till exempel en tidsålders allmänna problematik medan filmen gärna konkretiserar. Hur ofta har vi inte sett en film där man får en inledande text som beskriver hur läget ser ut i ett land under ett krig, eller en jagberättare som poetiskt framför ett känslosamt stycke?


3. Presentation av nödvändiga upplysningar (exposition)
Romanen har inte problem med att framföra upplysningar som svarar på frågor som Vem? Var? När? Vad? medan filmen kan behöva ta omvägar. Ibland löses det med en berättarröst eller en skylt, men oftast visas det genom repliker. Här man vi däremot se en förmån med filmen, den kan på ett ögonblick ge en bild av hur till exempel ett hus ser ut (hur många fönster, färgen på taket, storleken på trädgården, vädret) medan författaren flitigt får plita ner varenda detalj i sin text.

4. Återgivande av handlingsförlopp i referat
Korta handlingsreferat kan vara svåra att återge på film. Tänk er att man ska återge Prousts mening  "Under långa tider gick jag tidigt till sängs" utan att använda sig av replik eller jagberättare. Filmaren får kanske klippa ihop ett flertal scener där karaktären lägger sig tidigt?

5. Återgivande av tidsformer
Det kan vara svårt att på ett bra sett skilja på då, nu och sedan i en film. I romanen kan detta återges enbart med att verbens tempusform ändras medan filmen kanske får använda sig av flash-backs, filter eller svartvit film i kameran, kostymer och så vidare.

Hemläxa:
 1. Funderar kring den roman du läser/just läst. Ser du några tydliga influenser från andra medier? Finns det någon filmisk scen, en dialog som liknar dramat, bilder som beskrivs med ord eller kanske en sångtext?
2. Fundera kring en filmatisering av en roman du läst. Hur har filmen löst de problem som kan uppstå enligt punkterna ovan? Finns det några fördelar som filmediet har som romanen inte har?

I nästa avsnitt kommer vi att gå in på myter och arketyper samt symboler och allegorier.

All info tagen från Claes-Göran Holmberg och Anders Ohlsson, Epikanalys, en introduktion, Studentlitteratur, 1999

Ni har väl inte missat Kura Skymning? Det är en del i den nordiska biblioteksveckan som startar just idag. Årets tema är "Det magiska Norden" och programmet på mitt lokala bibliotek ser ut så här:

Då har även jag kollat igenom en del tyskspråkigt och hittat en hel del av intresse. Dock är det mycket från Tyskland, bara ett fåtal från Österrike och Schweiz.

Från slutet av 1800-talet och fram till början av 1960-talet var Kenya kolonialiserat av britterna. De vita använde sig av urinvånarna för sina kaffeodlingar och indier kom dit för att bygga järnvägar. Men under 50-talet började det hända något.


I Om icke vetekornet får vi möta ett flertal individer som bor i Kenya på 50-talet, både vita och svarta. Undantagstillståndet är upphävt, Partiet, bestående av afrikaner, har tagit över riksdagen och de vita börjar röra sig hem mot England. Men finns det infödda kenyaner som kan ta över makten som de vita byggt upp?


Ramberättelsen i boken utspelar sig inte under lång tid. Vi får möta Mugo som tidigare suttit i olika interneringsläger och blev av med sitt land före undantagstillståndet. Nu vill han enbart leva sitt liv i fred, odla sin lilla shamba och glömma allt som hände under de svåra åren. Han blir ombedd att hålla tal på Uhurufesten till förmån för Partiet och kenyanernas frihet. Vi får möta Gikonyo som är kort mot sin fru Mumbi och vi får möta Karanja som arbetar med att skriva etiketter i ett forskningsbibliotek.


Berättelsen bjuder in oss i många återblickar. Vi får ta del av livet i interneringslägren där man hamnar enbart för att han  försvarade en kvinna som blev torterad i ett dike. Vi får ta del av Partiets uppkomst, hur rebeller blev hängda och torterade och hur de flydde ut i skogen för att kunna fortsätta sin kamp. Vi får även ta del av kärlekshistorien mellan Gikonyo och Mumbi, som utvecklades till ett triangeldrama när Gikonyo kommit hem efter 6 års fångenskap.


Berättarstilen är inte helt enkel att hänga med i. Det är ofta korta meningar och fokalisationen kan hoppa från en karaktär till en annan och från en tid till en annan. Lyssna bara på det här:

Ni vet väl att Böckerx3 nu även finns på Facebook? Gå med här för att ta del av de senaste uppdateringarna på bloggen och i bokvärlden.

Som ni säkert vet hade Karin på enbokcirkelföralla ett bokbloggscafé på bokmässan 2010 i höstas. Det skapade en del uppmärksamhet i bland annat sydsvenskan. 

1. Favoritbok i barndomen?
Svårt val. Katten i hatten av Dr. Seuss kanske? Tyckte även mycket om en bok med bröderna grimm-berättelser och Barbapappas skola
2. Vad läser du just nu?
Om icke vetekornet av Ngugi WaThiong'o
3. Vilka böcker har du reserverade på biblioteket?
Inga för tillfället.
4. Dålig bokvana?
Köper alla böcker jag kommer över, både nya som begagnade.
5. Vad har du för tillfället hemlånat från biblioteket?
Boken jag läser just nu, samt tre andra afrikanska böcker för Lyrans Jorden runt.
6. Har du en läsplatta?
Nej men har en iPhone
7. Föredrar du att läsa en bok åt gången eller flera på en gång (slalomläsning)?
Beror på, när jag pluggade litteratur ville jag gärna läsa något lättsamt mellan varven,nu vill jag mer fokusera på en åt gången.
8. Har dina läsvanor ändrats sedan du började blogga?
Jag läser nog något mer och mer fokuserat.
9. Sämsta boken du läst i år?
Varför skulle jag läsa en dålig bok?
10. Bästa boken du läst i år?
Sorgesång för Easterly och Tikkanens Århundradets kärlekssaga
11. Hur ofta läser du utanför din egen bekvämlighetszon?
Inte tillräckligt ofta
12. Vilken är din läsebekvämlighetszon?
Romaner, klassiker, fantasy
13. Kan du läsa på bussen?
Ja om inte åksjukan ställer till det.
14. Vilken är din favoritplats att läsa på?
På resande fot eller i soffan. på ett café är en bubblare oxå
15. Vad anser du om att låna ut böcker? Regler?
Att man lämnar tillbaka dem i befintligt skick inom en rimlig tid16. Viker du hundöron i dina böcker?
Absolut inte
17. Skriver du någonsin i bokens marginaler?
Ännu mer absolut inte.
18. I studierelaterade böcker då?
Absolut!
19. Vilket är ditt favoritspråk att läsa böcker på?
Svenska helt klart. Har även gett mig på engelska, danska, norska och isländska
20. Vad får dig att älska en bok?
story, språket, karaktärerna, berättarstilen.
21. Vad inspirerar dig att rekommendera en bok?
Att boken är bra och att jag kan tala gott om den.
22. Favoritgenre?
hm fantasy/sci-fi kanske
23. Genre du sällan läser (men önskar att du gjorde oftare)?
populärvetenskap samt fantasy/sci-fi
24. Favoritbiografi?
Jag gillade Åsa Mobergs Simone och jag
25. Har du någonsin läst en självhjälpsbok?
Jadå, mycket inom psykologi