torsdag 31 januari 2013

Dold agenda - Elisabeth Akteus Rex

Förra året gick bokmässans pris för årets rookie-författare till Elisabeth Akteus Rex, för deckaren Dold agenda. Boken handlar om Emelie, som försöker balansera en karriär i Stockholm med hemmalivet som ensamstående mamma i Örebro. Hon har en ganska så ansträngd relation till sitt ex - eller snarare till hans nya flickvän som verkar ha svårt att acceptera att Emelie pga barnet måste finnas i deras liv.

I Örebro härjar dessutom en serievåldtäktsman som gäckar polisen, samtidigt som man i Stockholm försöker spränga en knarkliga av internationella mått. Utan att Emelie själv förstår vad som händer hamnar hon plötsligt mitt uppe i alltihopa.

Dold agenda är väldigt spännande och intressant, och jag tänkte mycket på den våldtäktsman som faktiskt härjade i Örebro för några år sedan. Jag tycker mycket om böcker som på något vis knyter an till verkliga händelser, det gör boken mer realistisk och definitivt mer intressant. Jag kan dock tycka, och störa mig lite på, att det så ofta refereras till karaktärernas utseenden - Emelie beskrivs som näst intill överjordiskt vacker av alla omkring henne och det blir lite tjatigt. Samtidigt lever vi ju i ett ganska ytligt samhälle där skönhet prisas högt så det är väl egentligen inte orealistiskt att en vacker person ofta får höra att den är just det.

Sammanfattande vill jag säga att jag gillar boken och att jag rekommenderar den till er som gillar spänningsromaner och deckare. Den finns att köpa bland annat här och här.

Ett stort tack till Hoi Förlag för en mycket bra recensionsbok!

onsdag 30 januari 2013

Varje dag en ny kropp, varje dag kärleken till samma flicka

Jag, En - David Levithan

I min värld finns det två typer av bra författare. De som man läser en bok av och älskar direkt och de där man måste läsa två eller fler för att inse storheten och se att storheten är genomgående i författarens verk. Den första typen ger enorma förväntningar inför bok nummer två och den andra typen växer allt eftersom. Något som dock är riktigt farligt, och i min värld ganska avskräckande, är när flera läsare som man respekterar tokhyllar en författare som man aldrig har läst. Ett wow rungar genom bloggosfären samt kultursidorna och förväntningarna blir än större än inför den där andra boken av den första typen av författare. Jag tar alltid ett steg bakåt när det sker, låter helt bli att läsa för det känns så hypat att det inte ens längre är intressant. De som råkat ut för det här i min bokhylla är till exempel Knausgård, Paul Auster och Nicole Krauss. Ibland tar jag dock ett djupt andetag, grabbar tag i en sådan här överälskad bok och vågar slå slag i saken. Den här gången blev det David Levithan. 

En är en individ som vaknar i en helt ny kropp varje dag. Det har alltid varit så, En vet inte varför och känner inte till något annat liv. En hamnar alltid i en kropp relativt nära den föregående och det är alltid en kropp i Ens egen ålder som just nu är 16 år. När En vaknar upp i Justins kropp har han sett det mesta, men när han möter flickvännen till kroppen, Rhiannon, vet han att han älskar henne. Han vill minnas henne, han vill vara nära henne, vilken kropp han än är i och påbörjar en resa mot att alltid vara det. 

Att skriva en sådan här bok måste vara varje ungdomsboksförfattares våta dröm. Att kunna skriva om alla möjliga typer av karaktärer (knarkare, blinda, homosexuella, religiösa osv) utan att faktiskt behöva utveckla, förklara eller söka sympatier hos läsaren. Men det är inte karaktärsbeskrivningen som gör boken intressant utan Levithan berör ämnen som idag är högaktuella, det handlar om vad som gör en människa till den den är och framförallt är den en ganska djup diskussion gällande kön. En hamnar i smala och tjocka kroppar och i lika många manliga som kvinnliga. En gör ingen skillnad på sina känslor, vare sig hen är kvinna eller man, inför Rhiannon. Dock är jag ganska besviken på den platta karaktären Rhiannon som ställer sig något frågande men som ganska enkelt bara hakar på Ens förvandlingar. 

Till en början känns inte det här fenomenet med ny kropp varje dag så genomtänkt och spännande, men Levithan lyckas komma upp med flera lösningar med förklaringar allt eftersom. När En hamnar i en tvilling och nästa dag vaknar upp i den andre sker en del intressanta iakttagelser och när En faktiskt hamnar i Rhiannon blir det ett slags ultimat prov för det unga paret. En får dessutom en religiös fanatiker på halsen efter att ha lämnat spår efter sig på dennes dator. 

Dock känns det som att romanen slutar väldigt hastigt. Det dyker upp en del intressanta trådar som aldrig följs upp men som hade kunnat leda till en del intressanta vändningar. Det slutar helt enkelt ganska hafsigt. När jag inser att jag kommer allt närmare sista sidan, utan att ett slut i min smak, tänker jag "men jaha...?" när sista order är nått. Det känns nästan lite som en halvdan cliffhanger inför en möjlig uppföljare men samtidigt ett ganska definitivt slut. 

David Levithan har skrivit flera hyllade ungdomsböcker utöver den här, jag har äntligen vågat mig på att läsa honom och nu känns det som att jag faktiskt vill ha mer. 

Recex från Xpublishing

Köp boken här eller här. 

måndag 28 januari 2013

När Sjukdomen kom till Sverige

Torka aldrig tårar utan handskar 2: Sjukdomen - Jonas Gardell

Rasmus och Benjamin har funnit varandra, snön ligger skimrande över Stockholm och framtiden ser ljus ut. Benjamin har äntligen fått utlopp för sina lustar och han skäms inte, Rasmus har hittat den där mannen som är den rätte, de har båda två hittat någon att älska som älskar dem. Mitt i en begynnande frigörelse, med stolta bögar som öppet håller handen och bär rosa trianglar i protest, ruvar ondskan. AIDS har kommit till Sverige, det är inte längre något som händer någonstans långt bort utan det händer här och nu. 

På flera tidsplan skildrar Gardell återigen de här människornas tragiska öden. Till skillnad från TV-serien går han i boken djupare in på flera karaktärers nu och då. Reine, som syntes hastigt med en replik i serien, får helt plötsligt flera kapitel med hans bakgrundshistoria. Vi får ta del av både Rasmus komma-ut-historia och Benjamins kamp med och mot religionens klor. Bengts historia skildras med hastiga växlingar mellan den bästa dagen i hans liv, då han tar examen från teaterskolan, och den värsta, då han fått besked att han har HIV, och det är oerhört effektfullt. 

Språket är på en och samma gång poetiskt men också rakt och brutalt. Gardell är inte rädd för att skildra det vidrigaste toalettbesöket eller AIDS-symptomen, han är inte rädd för att använda svordomar och könsord och sexskildringar. Samtidigt skildrar han så klart de lyckliga stunderna med ett fantastiskt utmålande språk. 

Jag skrev i min recension av del ett i serien att jag såg den mer som en inledning, en transportsträcka och förberedelse för vad som kommer, och nu känns det precis som att jag har läst den fortsättning jag antog att det skulle vara. Jag förväntar mig mer av Pauls, Lars-Åkes och Seppos berättelser i den sista delen och jag förväntar mig att den kommer att knyta ihop berättelsen precis så som den ska knytas ihop. 

Köp boken här eller här. (e-boken finns här eller här). 



söndag 27 januari 2013

På spaning efter den vecka som gått - 4

I måndags blev det klart, årets Stockholm läser-bok. Det blev Var det bra så? av Lena Andersson. Ska jag vara helt ärlig så hade jag aldrig hört talas om boken tidigare så det var väl inte så konstigt att de där ledtrådarna inte ledde någonstans för mig. Boken är en kort historia om 70- och 80-talets Stockholmsförorter och jag hoppas få läst den under året. 

I samma veva startades även Göteborg läser, en motsvarighet för oss som bor neråt västkusten, vilket känns nästan ännu mer roligt. Det är John Hall: en historia från det gamla Göteborg av Sophie Elkan som kommer att läsas under året. Riktigt roligt initiativ!

De tio finalisterna till Man booker international prize 2013 avslöjades tidigare i veckan. I likhet med Nobelpriset prisas alltså ett helt författarskap och inte en enskild bok, de nominerade är:

U R Ananthamurthy (Indien)
Aharon Applefeld (Israel)
Lydia Davis (USA)
Intizar Husain (Pakistan)
Yan Lianke (Kina)
Marie NDiaye (Frankrike)
Josip Novakovich (Kanada)
Marilynne Robinson (USA)
Vladimir Sorokin (Ryssland)
Peter Stamm (Schweitz)

Lydia Davis och Peter Stamm står i min hylla och Vladimir Sorokin har intresserat mig ett bra tag. I övrigt känner jag inte till de nominerade. Vinnaren avslöjas den 22 maj.

I veckan som gått har jag påbörjat en kurs i kulturjournalistik. Än så länge har jag bara läst lite grunder men det verkar rätt spännande. Första uppdraget är att skriva en recension om en skiva eller film, för en som bara skrivit om böcker känns det lite läskigt men det ska bli spännande att vidga sina vyer lite. Kanske att ni får ta det av någon uppgift längre fram.

Och ni har väl inte missat att jag läst ut Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken? Jag har även läst ut Jag, En av David Levithan som ja kommer att skriva om i nästa vecka, håll utkik!

måndag 21 januari 2013

Förnuft eller känsla?

Den allvarsamma leken - Hjalmar Söderberg

Arvid är en driftig ung man i slutet av 1800-talets Stockholm. Han skriver för en tidning där han får allt mer förtroende och så har han sin kärlek, Lydia, men han har sin ekonomiska situation emot sig. han kan inte försörja en fru och familj på den lön han har. En dag ser han en förlovningsannons i tidningen mellan hans älskade Lydia och en äldre man. Hela hans värld rasar ihop. Men flera år senare, då han är gift med en kvinna han inte älskar och har två barn, möter han henne igen, hans livs kärlek Lydia. 

Det här är den andra boken jag läst av Söderberg och den, så som den föregående Doktor Glas, är en Stockholsmskildring av sällan skådad klass men det de också har gemensamt är det här med att tänja på gränserna för norm och moral. Abortfrågan berörs lite i förbigående (alltså inte lika centralt som i Doktor Glas) men kärnan här är det här med att leva ihop med den man älskar, vare sig man har råd med det eller om det sårar andra. Det är idag svårt att sätta sig in i att Söderbergs böcker varit otroligt kontroversiella när de kom, men en sådan här otrohetskavalkad som Arvid och Lydia bjuder på kan nog tyckas vara uppseendeväckande även idag. Däremot kan man bli lite arg över att de inte valde varandra från första början, men det var inte helt självklart  för över hundra år sedan. 

Medan jag läste den här boken fick jag en slags Deja vu-känsla, jag kände igen mig i berättelsen på något vagt sätt. Vissa platser kände jag inge från Gardells AIDS-triologi, men annars har de inte så mycket gemensamt. Så när jag blev tipsad om att läsa För Lydia av Gun-Britt Sundström i anslutning till den här romanen så slog det mig, den påminner mig oerhört mycket om Maken av Sundström som jag ju just läst. Det är en liknande berättelse som över lång tid handlar om ett pars omöjliga kärlek berättad ur den enes perspektiv. Och det kan ju tyckas löjligt att se den likheten eftersom den beskrivningen kan tillämpas på många romaner, men det är något med känslan, miljön och sättet av beskriva relationer som känns likt. Fast jag tycker mycket bättre om Söderbergs karaktärer. Sundströms För Lydia är alltså vad Bengt Ohlssons  Gregorius är för Doktor Glas, den berättar Den allvarsamma leken ur Lydias perspektiv ( i stället för Arvids). Samma berättelse berättad igen men på ett helt nytt sätt. Jag älskar sådana här intertexter, jag kommer självklart slänga mig över Sundströms roman. Men lite lustigt att jag lyckades läsa allt det här (inkl Gardells 80-tals-Stockholm) på en och samma gång. 

Köp boken här eller här. 

söndag 20 januari 2013

På spaning efter den vecka som gått - 3

För bara någon vecka sedan undrade jag vad det hade blivit av Dan Brown och som ett svar på mina frågor kom så i veckan nyheten om att han släpper ny bok i maj, en Robert Langdon-bok vid namn Inferno. Han är tillbaka i Italien den här gången men nu i Dantes. Hemlighetsmakeriet kring översättningen är så klart enormt, men den svenska kommer ändå ut i samma veva som den engelska. Medieuppbådet är så klart enormt, det skulle inte förvåna mig om jag skulle kunna gå in på ICA och förhandsboka boken, även om alla vet att den kommer finnas precis överallt från start. Jag kommer troligen inte läsa den, jag har nästan läst två böcker tidigare men har alltid stupat på de sista sidorna, när det bara blir för mycket för att orka läsa klart. Jag väntar nog på filmatiseringen, om nu Tom Hanks orkar med en symbolladdad actionrulle till det vill säga.

Igår fick jag lustigt nog helt plötsligt en tanke på SR:s bokcirkel och började fundera på om jag hört något om den. Och ser man på, det som numera heter Lundströms Bokradio har en radiocirkel som startade just igår. De läser nyöversättningen av Madame Bovary, som jag ju skrev om i ett inlägg i slutet av förra året. Det är inga mindre än Märta Tikkanen och Jens Liljestrand som läser och diskuterar. Kanske att det här är min ingång till att återuppta den franska realismen, läsa lite åt gången och lyssna. Eller ska jag lyssna först och få inspiration? Ni kan hur som helst lyssna på cirkeln här.

I morgon, 21/1, avslöjas årets Stockholm läser-bok. Jag bor inte i Stockholm och kommer säkerligen inte ta del av några av evenemangen, men det brukar ändå bli ganska stort intresse för boken i fråga landet runt. På evenemangets blogg kan man ta del av flera ledtrådar gällande vilken bok det ska bli, där vi bland annat kunnat se en bild på en kundvagn. Jag har ingen aning om vad det kan tänkas bli, har ni någon gissning? Här är tidigare Stockholm läser-titlar:

2012 En dåres försvarstal av August Strindberg
2011 Norrtullsligan av Elin Wägner
2008 Tackar som frågar av Jennie Dielemans
2007 I skuggan av ett brott av Helena Henschen
2006 De i utkanten älskande av Johanna Nilsson
2005 Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri
2004 Änglarnas stad av Heidi von Born
2003 Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström
2002 Doktor Glas av Hjalmar Söderberg

I veckan lyckades jag slutligen läsa klart Lolita och jag har även läst Gabriel Garcia Marquez Översten får inga brev. Jag är dessutom nästan klar med Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg, jag har verkligen startat det här året med mycket bra läsning och framförallt med både klassiker och hyllvärmare. Snart ska jag dock bryta trenden inom kort genom att läsa jag, En av David Levithan som anlände i veckan, recensionsdag 25/1.

fredag 18 januari 2013

Hej helgläsning!

Just uthämtad från posten:





onsdag 16 januari 2013

Om Tuppen, gubben och en helt annan värld

Översten får inga brev - Gabriel Garcia Marquez

Ibland kan det vara så att det är svårt att välja vad man ska läsa härnäst, kanske har man inge måsten men inte heller några böcker som verkligen skriker om att läsas. Eller så är man bara sugen på nåt helt oväntat. Jag brukar lösa det med att hemma skrika ut "Vad ska jag läsa nu?" och då brukar jag få en utmaning som den här gången blev "något sydamerikanskt" och jag plockade ut en colombiansk nobelpristagare ur min bokhylla. 

I den colombianska by dör Översten bor händer det inte mycket, det känns som att man hamnat i en del av världen som är helt bortglömd av resten av mänskligheten. Invånarna försöker leva ett drägligt liv men de kämpar för att få ihop mat för dagen. De försöker sälja sina gamla klockor men ingen vill köpa sådana omoderna ting. De funderar till och med på att sälja sina vigselringar. Överstens fru är sjuk och hans son har blivit skjuten. Han har en värdefull tupp som han inte vill sälja och han får aldrig något brev. 

Som vanligt är Garcia Marquez oslagbar i sina realistiska skildringar av livet på den colombianska landsbygden. Han har ett sätt att beskriva allt rakt upp och ner där ingen detalj är viktigare än den andra. Vardagliga beskrivningar blandas med livsavgörande ögonblick med samma värde, med samma antal ord. Jag blir alltid lika fascinerad av det här. han bygger även upp en miljö som man slukas av helt med sin enorma detaljrikedom, man riktigt sugs in i den där gråa oktobermånaden och in i misären. 

Det här är en ganska kort roman och jag tycker faktiskt att Gabriel Garcia Marquez sätt att skriva gör sig bäst i det här formatet. Jag har tidigare läst Krönika över ett förebådat dödsfall, som jag älskade, men när jag läste Kärlek i kolerans tid tyckte jag att det blev lite för mycket, även om det så klart är otroligt bra. En vacker dag ska jag även läsa Hundra år av ensamhet, men det kräver sin koncentration och sin tid. 

Köp boken här eller här. 

måndag 14 januari 2013

Vart går egentligen gränserna?

Lolita - Vladimir Nabokov

I Frankrike finns det en intellektuell man i 20-årsålden som är helt beroende av nymfetter, unga oskuldsfulla flickor som eggar upp honom. Han gifter sig för att ha en täckmantel men när han och hans fru flyttar till USA lämnar hon honom för en taxichaufför. När mannen så småningom tar ackordering hos en ensamstående kvinna blir han genast störtförälskad och besatt av hennes 12-åriga dotter Dolores, som han ger smeknamnet Lolita. Tillsammans ger de sig ut på en erotisk och farlig resa för att vara tillsammans, en resa som enbart kan sluta illa. Det här är aliaset Humbert Humberts egen berättelse, om honom och hans Lolita, som han skriver inför sin egen mordrättegång. 

De flesta skulle nog dra sig för att läsa den här boken med tanke på dess innehåll, speciellt de som har barn kommer nog inte att uppskatta dess ämne. Men det är inte dess handling som är det som är intressant, känner jag, utan mitt intresse ligger i vad den gör med sin läsare. Den tänjer på gränser som de flesta psykiskt friska personer aldrig ens tänker på, men Humberts känslor inför Lolitas oskuld är komplicerade och Lolita är inget oskyldigt flickebarn, hon är en förförerska. Humbert planerar att utnyttja henne sexuellt med hjälp av sömnmedel men kommer sig inte för att våga och det är Lolita som tar initiativ till att starta ett sexuellt förhållande även om det kan diskuteras om hon vet vad hon faktiskt gör. Som läsare kommer man på sig själv med att vara helt inne i den här berättelsen, man kan inte låta bli att hoppas att allt ska gå bra, tills man för jämnan påminner sig själv att det är en pedofil och sexbrottsling man sitter och har sympatier för. Och så finns så klart spänningsmomentet, vem är det han har mördat? Är det Lolita? 

Om jag ska klaga på något så tyckte jag att det var ytterst irriterande att det hela tiden dyker upp franska mitt i texten. Nu har jag en gammal utgåva så jag vet inte om det är så i de man kan köpa nu, men jag kan inte franska och när det kom flera repliker eller textstycken som inte på något sätt översätts blir jag irriterad. 

Köp boken här eller här. 

söndag 13 januari 2013

På spaning efter den vecka som gått -2

I veckan som gått har TCOs kulturpris delats ut och det delades mellan skådespelerskan Anna Pettersson och min favorit Sara Stridsberg. Det är väl inte det största och mest kända kulturpriset men jag tycker att deras motivering är så passande och sätter huvudet på spiken: för att de "både tänjer och undersöker gränserna för former och normer" eller vad säger ni Stridsbergsfantaster där ute?

Carol Hughes har tidigare varit tyst som muren angående vad hon tycker om tänker om hennes man,  poeten Ted Hughes men nu på ålderns höst tänker hon bryta tystnaden och skriva en biografi, medan hon fortfarande är klar i huvudet som hon själv säger. Det som intresserar mig, och säkert många andra, är så klart detaljer kring Teds första äktenskap med Sylvia Plath och hans eventuella skuld i hennes självmord. Alltid intressant med nya synvinklar, eller?

Och i veckan har även nomineringar till Borås tidnings debutantpris anlänt:

Sami Said - Väldigt sällan fin
Susanna Lundin - Hindeburg
Elisabeth Berchtold - Marialucia
Katarina Fägerskiöld - Åsen
Lyra Ekström Lindbäck - Tillhör Lyra Emström Lindbäck

Jag har läst en tredjedel av Sami Saids bok, som jag ju inte hade mycket till övers för, men har i efterhand hört att man fick mer ut av den när man hade läst båda delarna. kanske skulle jag hållit ut längre, men jag tror inte att jag vill ge mig på den igen. Susanna Lundins Hindenburg har jag varit sugen på att läsa sedan den kom, annars har jag inte mycket koll på de andra nomineringarna. Vinnaren tillkännages 21/2.

Läsningen då? Jo, jag fullkomligt vräkte i mig Jonas Gardells andra del i Torka aldrig tårar utan handskar-trilogin i veckan, jag läste till och med i telefonen på rasterna. Recensionsdag för den är så sent som 28/1 så ni får hålla er lite med det. Sedan har jag återvänt till Nabokovs Lolita som går otroligt långsamt men jag hoppas bli klar med den idag så att jag kan påbörja något nytt. Jag ska försöka samla mina tankar kring den senare i veckan också.



måndag 7 januari 2013

Lyrans 100 klassiker

Det snackas ofta om klassiker, varför de ska läsas, varför de blivit klassiker osv och nu har Lyran startat en klassikerutmaning som pågår fram till den siste april. Jessica Gedin vräkte, i ett avsnitt av På spåret, ur sig att hon aldrig läst Selma Lagerlöf och litteraturvärlden fullkomligt skakade. Jag tycker inte att man måste läst vissa saker (eller ha undvikit att läsa saker) om man ska få kalla sig kulturpersonlighet eller dylikt, men för mig är det viktigt att läsa varierat. Jag vet att jag inte ska ha några utmaningar men kan ändå inte låta bli att spana igenom Lyrans lista för att se vad på den som jag har läst. 

Så här funkar det:
Om hela raden är fetstil har jag läst boken, om enbart författaren är i fetstil har jag läst en annan bok av densamme. 
De jag inte vill läsa är överstrukna
Ett + Efter boken betyder att jag äger den. 
En * Betyder att jag inte känner till den alls (Och antagligen inte skulle ha med den på en 100 klassiker-lista ;))

1. Chinua Achebe: Allt går sönder +
2. Carl Jonas Love Almqvist: Drottningens juvelsmycke
3. Isabel Allende: Andarnas hus +
4. Martin Andersen Nexö: Ditte människobarn *
5. Stina Aronson: Hitom himlen *
6. Jane Austen: Stolthet och fördom +
7. Honoré de Balzac: Pappa Goriot +
8. Charles Baudelaire: Ondskans blommor
9. Samuel Beckett: I väntan på Godot +
10. Harriet Beecher Stowe: Onkel Toms stuga
11. Victoria Benedictsson: Fru Marianne 
12. Frans G. Bengtsson: Röde Orm +
13. Hjalmar Bergman: Markurells i Wadköping 
14. Giovanni Boccaccio: Decamerone (Inte hela men flera berättelser)
15. Karin Boye: Kallocain + 
16. Bertholt Brecht: Mor Courage och hennes barn +
17. Fredrika Bremer: Hertha
18. Anne Brontë: Agnes Grey 
19. Charlotte Brontë: Jane Eyre +
20. Emily Brontë: Svindlande höjder +
21. Mikhail Bulgakov: Mästaren och Margarita +
22. Italo Calvino: Om en vinternatt en resande *
23. Albert Camus: Främlingen +
24. Cao Xueqin: Drömmar om röda gemak
25. Cervantes: Don Quijote +
26. Joseph Conrad: Mörkrets hjärta +
27. Dante Alighieri: Den gudomliga komedin (Inte riktigt hela)
28. Daniel Defoe: Robinson Crusoe +
29. Charles Dickens: Oliver Twist +
30. Fjodor Dostojevskij: Brott och straff +
31. Alexandre Dumas d ä: De tre musketörerna +
32. Marguerite Duras: Älskaren +
33. T S Eliot: Det öde landet
34. Euripides: Medea
35. William Faulkner: Absalom, Absalom
36. F Scott Fitzgerald: Den store Gatsby +
37. Gustave Flaubert: Madame Bovary +
38. Flygare-Carlén, Emilie: Rosen på Tistelön 
39. Per Anders Fogelström: Stockholms-serien + (Har ej läst alla delar än)
40. Gabriel García Márquez: Hundra år av ensamhet +
41. André Gide: Den omoraliske *
42. Johann Wolfgang von Goethe: Den unge Werthers lidanden +
43. Maksim Gorkij: Min barndom
44. Graham Greene: Brighton Rock
45. Knut Hamsun: Markens gröda
46. Jaroslav Hasek: Den tappre soldaten Svejk *
47. Joseph Heller: Moment 22 +
48. Ernest Hemingway: Den gamle och havet +
49. Hermann Hesse: Stäppvargen +
50. Homeros: Odysséen (stora delar) +
51. Henrik Ibsen: Et dukkehjem
52. Eyvind Johnson: Strändernas svall +
53. James Joyce: Ulysses (Inte hela) +
54. Franz Kafka: Processen +
55. Yasar Kemal: Låt tistlarna brinna! *
56. Kleve, Stella (Malling, Mathilda): Bertha Funke *
57. Pär Lagerkvist: Barabbas +
58. Selma Lagerlöf: Kejsarn av Portugallien +
59. Lidman, Sara: Lifsens rot
60. Väinö Linna: Okänd soldat +
61. Ivar Lo-Johansson: Kungsgatan
62. Thomas Mann: Huset Buddenbrook
63. Harry Martinson: Nässlorna blomma +
64. Moa Martinson: Kvinnor och äppelträd +
65. Vilhelm Moberg: Utvandrar-serien +
66. Molière: Tartuffe
67. Elsa Morante: Historien *
68. Morrison, Toni: Älskade +
69. Vladimir Nabokov: Lolita + (Läser just nu)
70. George Orwell: 1984 +
71. Boris Pasternak: Doktor Zjivago +
72. Francesco Petrarca: Kärleksdikter
73. Marcel Proust: På spaning efter den tid som flytt (Har inte läst hela) +
74. Erich Maria Remarque: På Västfronten intet nytt 
75. J. D. Salinger: Räddaren i nöden
76. Cora Sandel: Alberte-serien +
77. Sapfo: Dikter och fragment
78. William Shakespeare: Macbeth
79. Mary Shelley: Frankenstein +
80. Sofokles: Konung Oidipus +
81. Solzjenitsyn: En dag i Ivan Denisovitjs liv *
82. John Steinbeck: Vredens druvor +
83. Stendhal: Rött och svart
84. Bram Stoker: Dracula +
85. Robert Louis Stevenson: Dr Jekyll och Mr Hyde +
86. August Strindberg: Röda rummet
87. Snorre Sturlasson: Egil Skallagrimssons saga + 
88. Jonathan Swift: Gullivers resor
89. Hjalmar Söderberg: Den allvarsamma leken +
90. Anton Tjechov: Damen med hunden +
91. Lev Tolstoj: Anna Karenina +
92. Mark Twain: Huckleberry Finn +
93. Sigrid Undset: Kristin Lavransdotter 
94. Jules Verne: Jorden runt på 80 dagar +
95. Voltaire: Candide +
96. Oscar Wilde: Dorian Grays porträtt +
97. Woolf, Virginia: Mot fyren 
98. Wägner, Elin: Pennskaftet 
99. William Butler Yeats: Tornet
100. Émile Zola: Thérèse Raquin

Lästa böcker: 50
Lästa författare: 63

Hyfsat nöjd med den siffran, jag kan säkert få ihop en egen lista med 100 st som jag läst också. Men jag blev lite pepp på vissa titlar nu när jag kollade igenom, får se om det är fler lästa på listan efter april är slut. 

söndag 6 januari 2013

På spaning efter den vecka som gått -1

Nytt år, ny vecka, nya tag. 

Det fullkomligt haglar av best of 2012-listor i bloggvärlden och nya utmaningar annonseras. Jag har inte ens gjort en summering av läsåret 2012 och jag vet inte ens varför. I veckan har jag skrivit om nyårslöften inför 2013 som dock är mer någon typ av antilöften där jag lovar att egentligen inte lova någonting. 

Det låter oerhört pessimistiskt men jag är riktigt pepp på läsåret 2013 och tror att det blir hur bra som helst. 

Idag har vi till exempel haft bokcirkel där jag åt årets första semla och vi pratade om litteratur i allmänhet och Maken i synnerhet. Det fanns mycket att säga om boken och som vanligt tyckte alla väldigt olika. Therese lovade att ha påbörjat sin läsning av Sagan om ringen till nästa träff så nu Therese, nu finns det på pränt och du har ingen återvändo! Till nästa cirkel ska vi läsa Perks of being a wallflower, som jag egentligen hade tänkt läsa när den kommer på svenska, men det får bli engelska nu annars blir det lite tajt om tid. Ska blir riktigt intressant att se what the fuss is all about. 

Men först ska jag fortsätta med Gardells andra del i serien Torka aldrig tårar utan handskar, nämligen Sjukdomen

Den mest oromantiska bok jag har läst

Maken - Gun-Britt Sundström

Det är 70-tal och det händer mycket i världen. Framförallt har unga kvinnor börjat ta för sig, speciellt i relationer. Martina är student och en dag möter hon Gustav. Hon följer med honom på teater, trots att hon inte är särskilt intresserad, men de fattar tycke för varandra och börjar följa varandra genom livet, men det är ingen enkel resa. Gustav vill gifta sig, det vill inte Martina. Gustav vill flytta ihop, det vill inte Martina. Martina vll vara själv, ha ett eget rum, det vill inte Gustav. Men ändå kan de inte vara utan varandra, de är miserabla ihop men de är än mer miserabla tillsammans. 

Jag vet inte riktigt vad jag tycker om den här boken. Jag gillar verkligen skildringen av miljön, av vardagstristessen, där jag verkligen känner igen mig i varenda tanke och beskrivning. Tankar om hur meningslöst det är att spendera större delen av sin dag åt att jobba åt andra och lusten att läsa hela livet. Men jag tycker inte särskilt mycket om karaktärerna i sig. Jag tycker rent ut sagt att de är självupptagna idioter och håller inte alls med dem i deras val och relationsresonemang. Det finns ingen passion, inga uppoffringar eller kompromisser. Bara två egoister som går sina egna vägar i ren trots. Det är först på de sista kanske 30 sidorna av boken som jag börjar känna något för dem, vilket är ganska illa med tanke på att boken är 550 sidor lång.


Köp boken här eller här. 

torsdag 3 januari 2013

Sara-Sofias läsrapport december 2012

Efter en helt fantastisk jul-och-nyårsledighet var det idag dags att pallra sig till jobbet igen, med ganska så blandade känslor. Det är skönt med rutiner, men det är också skönt med sovmorgnar och fri lek hela dagarna.

Nu är det dock dags att summera december månads läsupplevelser:

Vyssan lull - Carin Gerhardsen
Det svåra fallet K - Lennart Ökvist (recensionsbok)
Getingfabriken - Iain Banks
Kommer aldrig mer igen - Hans Koppel
Dold agenda - Elisabeth Akteus Rex (recensionsbok)
Handbok för psykon - Tove Lundin (recensionsbok)
Mörka platser - Gillian Flynn
Tan - Margareta Lindholm (recensionsbok)
Liftarens guide till galaxen, del 1 - Douglas Adams
Helgonet - Carin Gerhardsen
Gideons Ring - Carin Gerhardsen

11 böcker och sammanlagt 2930 sidor. Detta har varit en månad med många bra böcker, men ingen som direkt stuckit ut sådär fruktansvärt mycket. Liftarens guide till galaxen tyckte jag var sjukt jobbig måste jag säga, den började bra men snart satt jag bara och tittade efter hur många sidor det var kvar tills den var slut. Carin Gerhardsens böcker gillar jag, de är spännande och lätta att hänga med i.

Eftersom det nu inte bara varit månadsskifte utan även blivit ett helt nytt år, så kan det ju passa bra med en liten summering över det år som gått. Jag räknade igår kväll ihop mina små månadsrapporter och kom fram till att jag läst 115 böcker som sammanlagt bestått av 40 507 sidor. Det känns ju bra att ha kommit över 100, känner jag! Under 2013 vill jag läsa fler böcker, fler genrer, beta av alla dedär böckerna som jag bara inte kommit mig för att läsa än. Jag vill skriva fler recensioner och fler inlägg om böcker i allmänhet. Bli mer aktiv i mitt bokbloggande, med andra ord. Det känns som ganska så bra mål för året!

Har ni haft en bra jul/nyår? Är ni nöjda med läsåret (haha) 2012?

onsdag 2 januari 2013

Tematrio: Nyårslöften 2013

Lyran kör på med sina tematrios, jag brukar vanligtvis inte hinna med att haka på men just nu känns det mycket passande då jag borde ha lite boknyårslöften. 

2011 hade jag ett stort löftesprojekt med att läsa 100 böcker, en bok från varje världsdel, en bok från varje nordiskt land och så vidare. Jag klarade alla mål utom att läsa en bok från ett afrikanskt land, men lovade att jag skulle göra det 2012 vilket jag faktiskt gjorde. 

2012 skulle bli favoriternas år, året då jag skulle läsa 12 böcker av 12 författare som jag tidigare läst och älskat. Jag tror jag kom upp i fyra stycken. Tanken var god men det var helt enkelt annat som lockade och/eller tog upp all tid. 

Så här kommer mina tre löften för 2013:

1. Jag ska inte ha några löften, inga måsten, inga böcker som ligger på hög och ger ångest. Och inga utmaningar, för det blir bara pannkaka av det då jag aldrig lyckas. Mitt första löfte är alltså att inte ha löften. 

2. Jag kommer aldrig kunna hålla löfte nummer ett, det är en ren utopi, men det är något att sträva efter. Det kommer att finnas måsten i form av bokcirkelböcker som jag inte valt själv och dylikt. Jag lovar dock att jag inte ska läsa klart cirkelböcker som jag inte gillar. Det är ingen idé att tvinga sig igenom något bara för att det är till en cirkel. Att haka på utmaningar då och då är det inget fel på, speciellt om man är riktigt sugen på boken/temat och speciellt inte om det råkar vara så att man redan är mitt uppe i läsning av nämnda slag. Efterkonstruktioner är de bästa konstruktionerna?

3. Jag lovar inga antal, genrer, författare eller länder en jag har ändå någon slags övergripande känsla att gå på gällande läsning 2013. Postutlämningen har som ni nog vet stängt igen och biblioteket håller stängt fram till sommaren så jag är lite utlämnad åt min egen hylla och e-böcker och det bådar ju gott inför att läsa hyllvärmare. Bland dessa hyllvärmare finns det storheter som jag tror att jag gillar men inte vågat ge mig på (exempel Paul Auster, Franzen, Alice Munro, Nicole Krauss) än, det finns riktiga klassiker som ännu inte är lästa (Frukost på Tiffanys, Kafka, Dostojevskij, Proust) och det finns en och annan fin bok som är värd en omläsning (Bilbo, Madame Bovary, Den store Gatsby) och 2012 års favoriter står ännu olästa. Ganska flummigt men jag hoppas ni förstår. 

Vad har ni för löften och ickelöften?

tisdag 1 januari 2013

Mettas läsrapport december 2012

Eftersom ingenting varar - Laurence Tardieu (recensionsbok, e-bok)
Born in fire - Nora Roberts (utmaningsbok, e-bok)
Ängeln Esmeralda - Don Delillo 
Huset du älskade - Tatiana de Rosnay (Hyllvärnare)



Noveller:
Heder - Jens Lapidus (ljudbok)
Det måste varit ensamt där - Merethe Lindström
Kyssen - Merethe Lindström 

Recensionsbok: 1
E-bok: 2
Ljudbok: 1
Hyllvärmare: 1
Klassiker: 0
Boktolvan favoriter: 0
Isländsk litteratur: 0

Månadens bästa: Svårt att välja menjag tar Tardieus bok. 
Månadens sämsta: Nora Roberts, även om jag inte hade forväntat mig nåt anat.  
Månadens överraskning: Dn Delillo, det gav mersmak. 

LinkWithin