Ibland kan det vara så att det är svårt att välja vad man ska läsa härnäst, kanske har man inge måsten men inte heller några böcker som verkligen skriker om att läsas. Eller så är man bara sugen på nåt helt oväntat. Jag brukar lösa det med att hemma skrika ut "Vad ska jag läsa nu?" och då brukar jag få en utmaning som den här gången blev "något sydamerikanskt" och jag plockade ut en colombiansk nobelpristagare ur min bokhylla.
I den colombianska by dör Översten bor händer det inte mycket, det känns som att man hamnat i en del av världen som är helt bortglömd av resten av mänskligheten. Invånarna försöker leva ett drägligt liv men de kämpar för att få ihop mat för dagen. De försöker sälja sina gamla klockor men ingen vill köpa sådana omoderna ting. De funderar till och med på att sälja sina vigselringar. Överstens fru är sjuk och hans son har blivit skjuten. Han har en värdefull tupp som han inte vill sälja och han får aldrig något brev.
Som vanligt är Garcia Marquez oslagbar i sina realistiska skildringar av livet på den colombianska landsbygden. Han har ett sätt att beskriva allt rakt upp och ner där ingen detalj är viktigare än den andra. Vardagliga beskrivningar blandas med livsavgörande ögonblick med samma värde, med samma antal ord. Jag blir alltid lika fascinerad av det här. han bygger även upp en miljö som man slukas av helt med sin enorma detaljrikedom, man riktigt sugs in i den där gråa oktobermånaden och in i misären.
Det här är en ganska kort roman och jag tycker faktiskt att Gabriel Garcia Marquez sätt att skriva gör sig bäst i det här formatet. Jag har tidigare läst Krönika över ett förebådat dödsfall, som jag älskade, men när jag läste Kärlek i kolerans tid tyckte jag att det blev lite för mycket, även om det så klart är otroligt bra. En vacker dag ska jag även läsa Hundra år av ensamhet, men det kräver sin koncentration och sin tid.
Köp boken här eller här.
Kommentarer
Skicka en kommentar