Rasmus och Benjamin har funnit varandra, snön ligger skimrande över Stockholm och framtiden ser ljus ut. Benjamin har äntligen fått utlopp för sina lustar och han skäms inte, Rasmus har hittat den där mannen som är den rätte, de har båda två hittat någon att älska som älskar dem. Mitt i en begynnande frigörelse, med stolta bögar som öppet håller handen och bär rosa trianglar i protest, ruvar ondskan. AIDS har kommit till Sverige, det är inte längre något som händer någonstans långt bort utan det händer här och nu.
På flera tidsplan skildrar Gardell återigen de här människornas tragiska öden. Till skillnad från TV-serien går han i boken djupare in på flera karaktärers nu och då. Reine, som syntes hastigt med en replik i serien, får helt plötsligt flera kapitel med hans bakgrundshistoria. Vi får ta del av både Rasmus komma-ut-historia och Benjamins kamp med och mot religionens klor. Bengts historia skildras med hastiga växlingar mellan den bästa dagen i hans liv, då han tar examen från teaterskolan, och den värsta, då han fått besked att han har HIV, och det är oerhört effektfullt.
Språket är på en och samma gång poetiskt men också rakt och brutalt. Gardell är inte rädd för att skildra det vidrigaste toalettbesöket eller AIDS-symptomen, han är inte rädd för att använda svordomar och könsord och sexskildringar. Samtidigt skildrar han så klart de lyckliga stunderna med ett fantastiskt utmålande språk.
Jag skrev i min recension av del ett i serien att jag såg den mer som en inledning, en transportsträcka och förberedelse för vad som kommer, och nu känns det precis som att jag har läst den fortsättning jag antog att det skulle vara. Jag förväntar mig mer av Pauls, Lars-Åkes och Seppos berättelser i den sista delen och jag förväntar mig att den kommer att knyta ihop berättelsen precis så som den ska knytas ihop.
Köp boken här eller här. (e-boken finns här eller här).
Kommentarer
Skicka en kommentar