Historiskt så har man närmat sig det här med kontext lite olika. Man har sett enbart till verket i sig, man har tolkat texter helt utifrån författaren; en text har tillkommit i författarens erfarenheter och tankevärld, alltså måste svaren finnas där och nu ser man mest till läsarens medskapande förmåga.
Kontext är lite knepigt då det kan innebära två saker. Först kan man tala om att kontext är helheten i förhållande till sina delar, till exempel en novell i en novellsamling är en del av helheten som då är boken. Detta kallas för intern kontext. Den något mer svårbegripliga betydelsen av kontext, den yttre kontexten, är allt material (erfarenheter av tidigare läsning, värderingar, känslor osv) som läsaren kan plocka fram för att ge texten mening. Processen där detta sker kallas kontextualisering.
Hur ska då detta gå till? Det borde ju finnas minst lika många tolkningar som läsare. Jo man använder sig av så kallade modeller. En grundläggande modell är kommunikationsmodellen där man tänker sig att författaren skriver en text för att läsaren ska tolka den:
FÖRFATTARE - TEXT - LÄSARE
Detta kräver dock att det finns en avsändare (författaren) och en mottagare (läsaren) och däremellan en gemensam kod som båda är införstådda med. Detta kanske fungerar för viss typ av kommunikation, men den är svår att applicera inom litteraturvetenskapen.
Det kan sägas att en text blir konst genom att läsaren kontextualiserar. Vi behöver då snarare använda oss av en interpretationsmodell med något fler faktorer.
Det är alltså inte en linjär tolkning, så som kommunikationsmodellen, utan samtliga faktorer är förbundna med både texten och varandra. Dessa kan således användas i en mängd olika individuella tolkningar. Vi ska se lite närmare på varje faktor.
SPRÅK: För en tolkning krävs självklart språkförståelse. Det kan gälla enkla saker som att en svensk kanske inte ska ge sig på Proust på originalspråk om man inte förstår franska men även det litterära språket ska förstås. Här blandar vi alltså in normer och normbrott, konventioner samt andra egenheter. Vi tittar på strukturer, formspråk, retorik och så vidare. En språknörds paradis med andra ord.
INTERTEXTER: Varje text får sin mening i relation till andra verk. Den här biten ska vi ägna oss helt åt i avsnitt 4 av litteraturvetarskolan.
VERKLIGHET: När vi läser en text så är det inte bara andra texter som står i grund för en tolkning utan även verkligheten så klart. Texten är någon slags blandning mellan skapad fiktion och återskapad verklighet. Det kan handla om en historisk situation, en kulturell miljö, en intellektuell atmosfär.
FÖRFATTAREN: Som vi pratat om i början av avsnittet såg man förr gärna en tolkning av författarens mening med en text. Trots att författaren är textens första kontext kan en allt för stor tolkning av författarens mening vara farlig, man ska inte lägga allt för mycket krut på att försöka hitta någon gemensam kod mellan läsare och författare. Man ska framförallt inte likställa författaren med berättaren, vilket vi kommer diskutera i en senare del. Men det man kan nämna är att den biografiska kontexten blir allt mer intressant på nytt när många ger ut självbiografiska böcker.
ENCYKLOPEDI: Här talar vi helt enkelt om en referensram av fakta som vi tar till oss för att på ett vettigt sätt kunna tolka till exempel det historiska sammanhanget. Om ni någon gång har bläddrat i en någorlunda ny utgåva av Dantes Den gudomliga komedin kan ni enkelt förstå vad som menas här. Boken har både inledning och biografisk notis innan den ca 400 sidor långa berättelsen ens börjat. Därefter finns ca 100 sidor av kommentarer till texten. Det är mycket man ska förstå om världsbild, religion, metaforer och så vidare för att vi ska kunna ha en chans att tolka detta verk.
IDEOLOGI: betyder ungefär samma sak som det alltid gör, det vill säga en beteckning för olika system av värderingar, idéer, tänkesätt och så vidare. Dels kan författaren ha skrivit en text ur ett ideologiskt perspektiv, dels kan läsaren tolka texten ur ett, kanske helt annat, ideologiskt perspektiv.
TID: Man kan se på tid ur tre olika perspektiv:som fullbordat projekt i den tid som var författarens, som föremål som bevarats över tid och som ständigt läsobjekt. Dessa tre tidsperspektiv existerar alltid parallellt. Den här faktorn kommer att diskuteras mer i ett senare avsnitt.
LÄSARE: den här delen har vi egentligen redan pratat om, alltså då två parter kommer samman och skapar mening där den ena parten är just läsaren. Vi kan även vidga perspektiv till att tala om till exempel läsaren i texten, läsaren i författarens föreställning, läsaren i könsperspektiv, läsaren som del av textens historia och läsaren som idealläsare. Olika läsarroller leder till olika tolkningar.
Hemläxa:
1. Fundera kring de olika faktorerna i interpretationsmodellen. Kan den modellen användas i tolkningsarbetet av den bok ni just läst eller läser?
I nästa avsnitt går vi djupare in på intertextualitet, komparation och reception.
All info tagen från Claes-Göran Holmberg och Anders Ohlsson, Epikanalys, en itroduktion, Studentlitteratur, 1999 samt Staffan Bergsten, Litteraturvetenskap - en inledning, Studentlitteratur, 2002
Kontext är lite knepigt då det kan innebära två saker. Först kan man tala om att kontext är helheten i förhållande till sina delar, till exempel en novell i en novellsamling är en del av helheten som då är boken. Detta kallas för intern kontext. Den något mer svårbegripliga betydelsen av kontext, den yttre kontexten, är allt material (erfarenheter av tidigare läsning, värderingar, känslor osv) som läsaren kan plocka fram för att ge texten mening. Processen där detta sker kallas kontextualisering.
Hur ska då detta gå till? Det borde ju finnas minst lika många tolkningar som läsare. Jo man använder sig av så kallade modeller. En grundläggande modell är kommunikationsmodellen där man tänker sig att författaren skriver en text för att läsaren ska tolka den:
FÖRFATTARE - TEXT - LÄSARE
Detta kräver dock att det finns en avsändare (författaren) och en mottagare (läsaren) och däremellan en gemensam kod som båda är införstådda med. Detta kanske fungerar för viss typ av kommunikation, men den är svår att applicera inom litteraturvetenskapen.
Det kan sägas att en text blir konst genom att läsaren kontextualiserar. Vi behöver då snarare använda oss av en interpretationsmodell med något fler faktorer.
Det är alltså inte en linjär tolkning, så som kommunikationsmodellen, utan samtliga faktorer är förbundna med både texten och varandra. Dessa kan således användas i en mängd olika individuella tolkningar. Vi ska se lite närmare på varje faktor.
SPRÅK: För en tolkning krävs självklart språkförståelse. Det kan gälla enkla saker som att en svensk kanske inte ska ge sig på Proust på originalspråk om man inte förstår franska men även det litterära språket ska förstås. Här blandar vi alltså in normer och normbrott, konventioner samt andra egenheter. Vi tittar på strukturer, formspråk, retorik och så vidare. En språknörds paradis med andra ord.
INTERTEXTER: Varje text får sin mening i relation till andra verk. Den här biten ska vi ägna oss helt åt i avsnitt 4 av litteraturvetarskolan.
VERKLIGHET: När vi läser en text så är det inte bara andra texter som står i grund för en tolkning utan även verkligheten så klart. Texten är någon slags blandning mellan skapad fiktion och återskapad verklighet. Det kan handla om en historisk situation, en kulturell miljö, en intellektuell atmosfär.
FÖRFATTAREN: Som vi pratat om i början av avsnittet såg man förr gärna en tolkning av författarens mening med en text. Trots att författaren är textens första kontext kan en allt för stor tolkning av författarens mening vara farlig, man ska inte lägga allt för mycket krut på att försöka hitta någon gemensam kod mellan läsare och författare. Man ska framförallt inte likställa författaren med berättaren, vilket vi kommer diskutera i en senare del. Men det man kan nämna är att den biografiska kontexten blir allt mer intressant på nytt när många ger ut självbiografiska böcker.
ENCYKLOPEDI: Här talar vi helt enkelt om en referensram av fakta som vi tar till oss för att på ett vettigt sätt kunna tolka till exempel det historiska sammanhanget. Om ni någon gång har bläddrat i en någorlunda ny utgåva av Dantes Den gudomliga komedin kan ni enkelt förstå vad som menas här. Boken har både inledning och biografisk notis innan den ca 400 sidor långa berättelsen ens börjat. Därefter finns ca 100 sidor av kommentarer till texten. Det är mycket man ska förstå om världsbild, religion, metaforer och så vidare för att vi ska kunna ha en chans att tolka detta verk.
IDEOLOGI: betyder ungefär samma sak som det alltid gör, det vill säga en beteckning för olika system av värderingar, idéer, tänkesätt och så vidare. Dels kan författaren ha skrivit en text ur ett ideologiskt perspektiv, dels kan läsaren tolka texten ur ett, kanske helt annat, ideologiskt perspektiv.
TID: Man kan se på tid ur tre olika perspektiv:som fullbordat projekt i den tid som var författarens, som föremål som bevarats över tid och som ständigt läsobjekt. Dessa tre tidsperspektiv existerar alltid parallellt. Den här faktorn kommer att diskuteras mer i ett senare avsnitt.
LÄSARE: den här delen har vi egentligen redan pratat om, alltså då två parter kommer samman och skapar mening där den ena parten är just läsaren. Vi kan även vidga perspektiv till att tala om till exempel läsaren i texten, läsaren i författarens föreställning, läsaren i könsperspektiv, läsaren som del av textens historia och läsaren som idealläsare. Olika läsarroller leder till olika tolkningar.
Hemläxa:
1. Fundera kring de olika faktorerna i interpretationsmodellen. Kan den modellen användas i tolkningsarbetet av den bok ni just läst eller läser?
I nästa avsnitt går vi djupare in på intertextualitet, komparation och reception.
All info tagen från Claes-Göran Holmberg och Anders Ohlsson, Epikanalys, en itroduktion, Studentlitteratur, 1999 samt Staffan Bergsten, Litteraturvetenskap - en inledning, Studentlitteratur, 2002
zhengjx20160531
SvaraRaderakids lebron shoes
nike uk
coach outlet online
coach outlet online
toms outlet
adidas factory outlet
ralph lauren outlet
hollister jeans
cheap oakleys
longchamp outlet
oakley outlet
true religion jeans
hollister clothing store
abercrombie and fitch
coach factory outlet online
hollister clothing store
true religion outlet
nfl jerseys
tiffany and co jewelry
louis vuitton bags
coach factory outlet online
discount jordans
michael kors canada outlet
air jordan femme
coach factory outlet online
coach outlet store
cheap ray ban sunglasses
coach factory outlet online
louis vuitton outlet
nike air max
tory burch shoes
coach outlet online
michael kors outlet clearance
beats by dr dre
tiffany and co
tory burch flats
coach outlet store online clearances
toms shoes
ray ban eyeglasses
ugg outlet
SvaraRaderapolo ralph lauren outlet online
louis vuitton outlet
coach factory outlet
oakley sunglasses
levis outlet online
replica watches
canada goose outlet online
borse gucci
sac louis vuitton pas cher
2016929caiyan
instyler max
SvaraRaderachristian louboutin outlet
new balance shoes
canada goose jackets
ed hardy outlet
tennessee titans jersey
ugg boots
steelers jerseys
los angeles lakers
michael kors outlet store
jika anda ingin menggunakan aplikasi bbm dengan berbagai tema silahkan kunjungi blog bbm terbaru.
SvaraRaderapada blog tersebut banyak sekali aplikasi bbm dengan berbagai tema.
20170518 junda
SvaraRaderanike shoes
hollister shirts
hermes outlet
coach outlet online
michael kors canada
ferragamo shoes
ferragamo outlet
reebok shoes
louis vuitton handbags
mbt shoes