Kulturloggen

Sara Stridsberg och Jonas Hassen Khemiri har i sina nya romaner ett sökande på olika frågor. Khemiri hittade inspiration till sin Pappaklausulen då han var hemma med sina barn och började undra vad som är en god förälder. Stridsberg börjar ofta med starka, frätamde bilder som hon inte kommer förbi men med den nya boken Kärlekens Antarktis var det snarare en röst. Det är inte en roman om da Costa-fallet utan handlar om en anonym mördad flicka, även om man görna får läsa in flera liknande fall om man känner för det. Rösten kommer lite ifrån en karakär från hennes tidigare roman Beckomberga. Båda författarna är överens om att de dock inte direkt fått svar på sina frågor.  Khemiri hörde flera av sina döda personer, alltså de han personligen förlorat, i Stridsbergs bok. Kanske handlar det om att litteraturen bevarar de döda, gör att de fortfarande ändå finns kvar. Döden kan inte vara slutet om de döda kan berätta. Så som döden alltid är slutet i det verkliga fysiska livet. Stridsberg försök

Matt Haig är en riktig mångsysslare, han har skrivit för barn, för vuxna och även facklitteratur. Hans senaste bok How to stop time handlar om en historielärare som inte åldras normalt utan har levt ihenom århundraden själv.  Han tänker själv att hans böcker handlar om outsiders, både om uppebara sådana som utomjordingar eller mindre synbara.  Romanen är på något sätt en klassisk kärlekshistoria, men den är också lite thriller och lite science fiction. Haig är inte förtjust i genre utan väljer medvetet att blanda hej vilt. Han ser hellre att han skriver en bok mer än en specifik genre.  Varför är Haig så intresserad av tid? Det bottnar i hans egen psykiska sjukdom, de tre år han led av depression kändes så oerhört långa att han känner sig som 400 år gammal. Vi känner oss alla något utanför tiden. Vi är grottmän som försöker leva i den här moderna världen där vi inte riktigt passar in. Vi lever halvt i den riktiga världen och halvt i sociala medier. Vi är konstant distraherade och tycke

Pija Lindenbaum, Emma Adbåge, Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck. Vad bidde det då? är Pija Lindenbaums senaste bok och är baserad på den klassiska berätterlen om mästerskräddaren. Varför tog hon aig just den klassikern? Hon tycker helt enkelt väldigt mycket om den. Den börjar där den slutar, saknar sensmoral och är helt enkelt knäpp. Hon har gjort om skräddaren till en kvinna men det är egentligen inte skräddaren som är intressant utan den lille mannen aom kommer dit.  Bjärbo och Adbåge har gett ut Samtidigt i min låtsasvärld där huvudkaraktären hamnar i olika situationer och så fantiserar om hur det skulle se ut i samma situation i sin låtsasvärld. Det startade med att de skickade meddelanden till varandra med just ”samtidigt i min låtsasvärld” som så mynnade ut i en boktitel.  Men varför gör man en barnbok utan barn? Bjärbo och Adbåge hade skissat på ett barn först men ändrade sig till en mamma. Det finns då barn men bara i periferin. Någonstans bottnade det i att vuxna och barn dagrö

2018 års ALMA-pristagare Jacqueline Woodson blev otroligt förvänad över att vinna priset då hon inte visste att det kunde gå till en amerikan. Hon har också blivit vald till läsambassadör hemma i USA så den senaste tiden har krävt en hel del självomhändertagande mitt i all uppståndelse.  Hon debuterade under tidigt 90-tal och har en tydlig egen ton i sina barn- och ungdomsböcker. Hon tycker inte att hennes böcker tar upp särskilt svåra ämnen då det är ämnen aom vi pratar om varje dag. Hon sätter sig inte ner för att skriva något svårt, livet är svårt, hon skriver om det hon känner för. Hon vill vara en berättare, inte hamna i en box med etiketten barnboksförfattare eller ungdomsboksförfattare utan hon skriver det hon vill. Hon hittade sin röst i att skriva för unga, men ibland vill hon berätta om en vuxen somser tillbaka på ungdomen också. Hon vill berätta för alla. Hon älskar södern och flyttade därifrån aom liten men har insett att många inte vågat berätta om tiden där förrän efter d

Just nu sker en stor utveckling från det skrivna ordet till ljudmediet. Theodor Kallifatides, Linda Skugge, Johan Svedjedal, Åsa Selling och Per Naroskin samtalar medd moderator Jenny Aschenbrenner diskuterar ämnet. Kommer ljudboken slå ut den tryckta boken? Panelen tror inte det. Det är svårt att hitta en ljudbok, det krävs ett verktyg, och det kanske inte är ett forum för facklitteratur. Kallifatides menar att det finns nog folk som inte gillar det här med att en uppläsning ändå blir en tolkad berättelse, att det blir en annan berättelse. Han vill att hans böcker ska läsas av läsaren. Inte bli uppläst. Räknas ljudbok aom läsning? Återigen ska man kanske inte likställa dessa två utan det är två velt skilda sätt att ta till sig betättelser. Ljudboken har varit en uppläsning av tryckt text men numera finns det berättelser som kommer direkt som ljudbok. Det är också en stor skillnad på vilka sinnen som jobbar mär man lyssnar än läser. Ofta lyssnar man när man gör annat, det gör man inte

Bengt Ohlsson är aktuell med sin roman De dubbelt så bra . Inspirationen kom från Ådalshändelserna och hur man hanterade strejkbrytarna. Han insåg att vi har helt fel bild av händelsen. Att det är överklassyngel som åkt och förstört är en väldigt förenklad bild. Han blev mer och mer nyfiken ju mer han läste om det. Ohlsson blir alltid intresserad av karaktärer och händelser som gör ont in i ryggmärgen. Han får panik av att behöva upprepa sådant som han antar att folk redan vet för sina läsare. Miljö är viktigt, rasism är dåligt osv. Han vill hellre berätta annat som man inte läser i tidningen varje dag och som man antagligen inte vet.  Det är inte bara en politisk roman utan innehåller även en hisnande kärlekshistoria mellan Ragnar och Arvid. Idén till denna då bannlysta homosexuella relation kom till sent i processen. Ohlsson hittade den när han väl gått igenom händelserna och valt sina karaktärers bakgrund. En skulle vara krigsveteran och en skulle vara skogsarbetare, att de skulle b

Agamemnon var en av de stora hjältarna under det trojanska kriget. Han har offrat sin dotter Ifigenia för att blidka gudinnan Artemis vars hare Agamemnon tidigare dödat. Han tar också med sig en trofé hem från kriget i form av älskarinnan Kassandra. Agamemnons fru Klytaimnestra mördar både honom och älskarinnan vid hans hemkomst som hämnd för dottern. Deras son Orestes tar så hämnd för pappan genom att mörda mamman och hennes älskare, på sin andra syster Elektras inrådan.  Den här grekiska myten har gjorts mest känd genom Aiskylos dramatik och har gett namn åt psykologiska temrer som Elektrakomplexet. Det går knappast att ta sig igenom en litteraturvetenskaplig kurs utan att i alla fall läsa den första delen i trilogin, Agamemnon , men kanske kommer myten inte så mycket längre än så nu för tiden. Till nu.  I Colm Tóibíns senaste roman har han dammat av myten med romanformatet och med ett modernt språk. Jag förstår att gemene man inte läser dramatik idag och att det kan ta emot

Hans och Ingunn har varit gifta i närmare 20 år. De har en tonårig dotter ihop och Hans har barn sedan tidigare. De har det bra, tills det där bröllopet där de egentligen inte känner någon. Hans träffar på en ung kvinna med mjölkstockning som han hjälper, han blir lite för upphetesad av situationen än vad som kanske är okej och hon måste ha märkt det. Hans tycker sig inte vara typen som är otrogen men han kan inte sluta tänka på den unga Hariett. Hon är annorlunda, intresserad av kultur och sexuellt spännande.  Likt sin förra bok Berättelse om ett äktenskap utmanar Gulliksen sexuella och relationella tabun. Åldersskillnader, otrohet, bröstmjölk och många andra ämnen tas upp helt ocensurerat. Jag är absolut inget fan av utomäktenskapliga äventyr men Gulliksen är en skicklig berättare som varken lägger ett värde i sina karaktärers beslut eller väljer ut en karaktär åt läsaren att heja på. Spänningen i romanen är olidlig, passionen skvalpar över och Hans förälskelser påminner om en

I sin nya bok  Härligt är att leva här  tar Darriessecq sig an den tyska konstnärinnan Paula Modersohn-Becker. Varför intresserar man sig för en ganksa okänd konstnär som verkade för hundra år sedan? Marie upptäckte henne då hon ammade sitt tredje barn. Hon ammade på sidan för att vara mer bekväm och undrade om någon målat en tavla på den här mer realistiska posen och fann då Modersohn-Becker. Marie hade aldrig hört talas om henne men föll för hennes konst och försökte ta del av allt hon hittade. Samtalspartnern Ulrika Knutson menar att Maries bok är full av fakta, den handlar om hennes liv, men den är ändå skriven på ett skönlitterärt sätt. Den är spännande och framför allt har Marie lyckats korta ner den, välja ut relevanta bitar, så att läsare slipper en biografi på 700 sidor. Marie menar att Paula hade väldigt mycket spänning i sitt liv så att det kom lite av sig själv. Varför gifter hon sig med Otto och inte med Rilke? Hur var relationen med närmaste vännen Clara? Paula var fö

En kvinna hittas dödad och styckad, nerpackad i en resväska. Hennes huvud hittas inte så man kan inte helt fastställa dödsorsak. Hon har levt ett utsatt liv i Stockholm med prostitution och droger, tvivelaktiga relationer och oplanerade barn.  Stridsberg är en av mina favoritförfattare och även om det varit tunga ämnen i hennes tidigare böcker så är nog det här en av de mörkaste. Hon beskriver ett mord ungefär lika enkelt och självklart som en scen där en familj äter frukost och hon går rakt på sak med ett ganska avskalat språk. Det blir snäppet mer makabert när det dessutom är den döda kvinnan som är berättaren av hela historien. Hon berättar om sitt förflutna, om sina närstående efter hennes död och framför allt om sitt mord.  Jag tycker bara mer och mer om den här berättelsen ju mer jag tänker på den. Det är en berättelse om extrem utsatthet och om att ha otur i livet blandat med att göra felaktiga val. Det kanske inte är något nytt med det men den här rösten, den döda och

Trappscenen, Göteborgs Stadsbibliotek  Maria Maunsbach har akrivit en klassisk relationsroman, de träffas och gör grejer. Hon är kanske mest känd från Ligga med P3, men nu har hon kommit ut med romanen Bara ha roligt. Med en ljuvlig skånska läser hon ur sin pricksäkra bok. En bok om det fåniga i det vardagliga och det svåra i att träffa någon. Hon själv kallar den antiromantisk eftersom karaktärerna är tvärtemot de vanliga kärleksromanskaraktärerna och de gillar inte ens varandra. När det är dags för frågor från publiken vet Maunsbach av erfarenhet att det ofta brukar vara pinsam tystnad. Hon har med en kopp med lappar med frågor på så publiken får dra en lapp med en fråga i stälket. Finns det kärlek i boken? Nej inte direkt. Tycker du att boken är rolig? Nej egentligen inte. Men sexet då? Ja hon tänkte inte att det var så farligt men så blir det kanske när man jobbat som sexualupplysare i tre år.  Johan Nilssons bok Göteborgs schamaner har ännu inte kommit ut men han tönker dra nytta

Utredningen gällande mordet på Olof Palme är en av världens mest uppmärksammade och över 30 år senare är vi inte klokare än vi var då. Frilansjournalisten Thomas Pettersson har under tio års tid jobbat med spåret om den så kallade Skandiamannen. 23:19 stämplar Stig Engström ut från Skandia, 50 meter från mordplatsen. Han befann sig på brottsplatsen, han hjälpte till med återupplivningsförsök och pekade polisen åt hållet som han ansåg att mördaren sprang. Han anses vara ihopblandad med mördaren, avfärdas som otillförlitlig som vittne och pressen börjar undra vad polusen håller på med. Våldsroteln däremot startar en utreding gällande honom som ska komma att bli känd som Skandiamannen. Med många spår, halvfärdiga gärningsmannaprofiler och flera misstag från polisen vet vi så klart att mordet inte är uppklarat. Den som varit närmast att vara mördaren, Christer Pettersson, har till och med dött och konspirationsteorierna haglar. Det är ett gediget arbete som jourbalisterna gör för att h