Kulturloggen

Efter att ha läst Belinda Bauers Mörk jord så har jag varit sugen på att även läsa Skuggsida, som nu kommer ut på svenska. Efter att hela bokbloggosfären skröt om att ha fått den i brevlådan igår så hade jag höga förväntningar när jag gick hem. Jag hade fått en avi, men det kunde ju vara vad som helst. Men när jag idag pinnade in på postens utlämningsställe så såg jag direkt att det var ett platt rektangulärt från Moderista och jag pep ur mig ett litet glädjerop.



Årets påskekrim är härmed utsedd och påsken är räddad. Jag har höga förhoppningar om att det kommer vara bra, även om jag är lite skeptisk till att Skuggsida, till skillnad från Mörk jord, handlar om en polis. Men jag ger mig in i det här helhjärtat och en recension kommer upp 13/4.

För närmare ett år sedan läste jag The Tiny Wife av Andrew Kaufman och hade ingen aning om vad jag hade att vänta mig. Jag blev överraskad, jag blev upprymd och jag älskade den. Dock kände jag att man måste spara sin Kaufman så det inte blir för mycket på en gång, och nu var det äntligen dags. Förväntningarna var skyhöga. 

Och jag måste säga att jag överrumplades av galenhet ännu en gång. Tom har inga superkrafter men han är osynlig för sin nyblivna fru Perfektionisten. Hennes ex, Hypno, har nämligen hypnotiserat henne. Han gör allt han kan för att hon ska se honom och en flygresa till Vancouver är hans sista chans att få henne att se honom innan hon försvinner ur deras gemensamma liv. Mellan scenerna på flygplanet berättas det om alla möjliga och omöjliga människor i parets närhet, till exempel om Stresskaninen som suger upp alla andras stress så att de blir lugna eller om Ansiktet som bara ser ett suddigt intet när hon ser i spegeln men alla andra ser världens vackraste människa. D…

En gång frågade min svärmor om jag hade läst den där Vita tänder som alla pratar om. Det hade jag inte, men den stod i bokhyllan. Hon säger att hon läste lite, förstod ingenting, och la ner det. Då blev jag, mot alla odds, sugen på att läsa den. Jag bestämde mig för att läsa den långsamt och noggrant och jag älskade den. På den tiden delade jag och sambon på en 120cm bred säng så jag la mig extra tidigt för att kunna läsa innan jag var tvungen att klämma ihop mig med en person till. Zadie Smith blev genast en favorit.

Enligt dagens DN kultur ska romanen heta NW och utkomma 4/9 (Amazon UK säger 6/9).  Den ska handla om fem personer i nordvästra London och ska vara ett porträtt av den moderna storstaden och den är hennes första roman på sju långa år. Jag fullkomligt älskar Zadie Smith, Jag funderar ofta på att läsa om de få böcker hon gett ut, och jag är övertygad om att man de bara blir bättre vid omläsning. Ni som följt mig under dessa knappa två år som bloggen funnits har lagt märke…

Jag måste börja med att säga förlåt till min gymnasielärare i svenska. Vi skulle ha läst den här boken i klassen och sedan diskutera den. Jag läste den aldrig, förlåt, men nu känner jag en tung sten falla från mitt samvete när jag väl har gjort det. 

Ja ni vet ju vad den handlar om, ett gäng pojkar som efter att deras plan blir nedskjutet blir strandsatta på en öde ö. De utser en ledare, de försöker hålla en eld igång för att förbipasserande skepp ska se och det går åt skogen med allt. De bråkar, småkillarna går på toa överallt och de tar död på varandra. Nu vill jag att alla ni läsare där ute som INTE läst boken, men vet vad den handlar om, räcker upp en hand. Varför är det så att man vet vad den handlar om utan att ha läst?
Det är en klassisk berättelse. Jag tänker flera gånger att jag läst eller sett samma sak förut, men intalar mig så klart att det är från den här boken som de senare berättelserna härstammar. Jag kan komma på flera berättelser som är baserade på Goldings roman, d…

Helena på Dark Places bjuder på spontanenkät, jag hänger på!

JUST NU... ...läster jag: Flugornas Herre av Golding. Jag frågade sambon vad jag skulle läsa härnäst, han sa "En nobelpristagare från 80-talet, chicklitt eller något av en koreansk författare" och det här blev resultatet. Härligt spontant sådär.  ...väntar jag: På helg så klart, så jag kan läsa och sånt.  ...lyssnar jag på: Så klart på babbliga kollegor fram till 17. Sedan hoppas jag på tystnad, ljudböcker och annat trevligt.  ...tittar jag på: Min datorskärm så klart! Annars ser jag mest på boksidor och ett och annat avsnitt av sista säsongen av DHW. Och gärna film.  ...är jag nyfiken på: Jag fullkomligt älskar 20- och 30-talet och vill gärna läsa böcker och se film som utspelar sig då. Amor Towles Rules of Civility har stått på min läslista sedan i höstas tex. jag är också mycket pepp på Vallgrens nya, Havsmannen, och på läsning i allmänhet vilket varit lite sisådär hittills i år. 
Slut på fikapaus, back to work!

Här kommer man hem efter en hård arbetsdag och så hittar man ett paket från bästa Printz Publishing! Innehållet var den här underbara tygkassen:




Kan man bli annat än glad? Ljudboksförlaget A nice noise har varit snälla och skickat Kaufmans bok i MP3-format, som Pia Printz alldeles nyss har gett ut på svenska. Eftersom jag gillar att virka och lyssna på ljudbok samtidigt så tror jag att det passar utmärkt att lägga mina virksaker i påsen. Eller vad säger ni?

Idag tillkännages årets ALMA-pristagare, priset till Astrid Lindgrens minne. Förra året uppmärksammade jag priset med en liten uppmaning som ni kan läsa om här. 

Och jag har faktiskt läst allihop:
När kommer bussen - Ryoji Arai, Japan, pristagare 2005.  Bron till Terabitia - Katherine Paterson, USA, pristagare 2006 Torsdagsbarn - Sonya Hartnett, Australien, pristagare 2008. 
Jag har även läst förra årets pristagare, Shaun Tan, och hans Borttappad. 
Jag tänker inte ens försöka gissa på årets pristagare. Läsnörden i mig önskar så klart att det blir en författare, så att man kan läsa något av pristagaren, men jag blir så klart lika glad om det blir en organisation som jobbar för främjändet av barn och ungdomars läsning. 
UPPDATERING
Och vinnaren är...den nederländske författaren Guus Kuijer. Jag känner faktiskt inte till honom sedan tidigare, jag ska genast ta mig an För alltid vi två- så det så som är första delen i en serie om Polleke.

Heidi och Vegard har varit ett par i fjorton år och de har tre barn, Matilde tolv år, Julia åtta år och Klara fem år. Det är första dagen på sommarlovet och de ska åka till sommarstugan för att bada, fiska, byta vindskivor och äta glass. Heidi måste dock göra klart bokslutet så Vegard får åka iväg med tre döttrar själv. När de väl åkt är det inte arbete som Heidi ägnar sig åt, utan hon träffar sin älskare Mikkel. 
Det är vardag, det är ångest, det är passion, det är detaljer som sätter fingret på vad det är att vara människa och leva i olika relationer till andra människor. Och det är fantastiskt. man kan tänka sig att sådana här berättelser gjorts om och om igen men Marstein har en så egen stil, en så egen röst, att det känns som att det fyller en lucka som jag inte visste att jag hade. Hon beskriver Heidis längtan efter passionerad närhet på ett sådant sätt att jag inte annat än kan förstå henne och jag kan inte tycka illa om henne. Inte för att det är något fel på Vegard och hans …

I Brott i Sverige skriver Dag Öhrlund om tolv kända brott som skakat Sverige. Han har studerat förundersökningsprotokoll, läst domar, bevittnat rättegångar, pratat med anhöriga, brottsoffer och gärningsmän samt utredare som arbetat med fallen. De tolv fall han skriver om i boken är: helikopterrånet i Stockholm 2009, styckmordet i Lycksele 2000, Stenbergapyromanen 1968-1989, dubbelmordet på Hallandsåsen 2004, militärligan 1986-1993, rekordrånet i Huddinge 1980, dubbelmordet på Hells Angelsgården 2001, diskoteksbranden i Göteborg 1998, Wendismordet i Malmö 2004, K-pistmannen i Göteborg 2009, den otrogna mörderskan 1990, den norske olycklige rånaren 1998. Boken innehåller även extramaterial om tekniska brottsplatsundersökningar.

Endel av dessa brottsfall hade jag läst eller hört om tidigare, vissa var för mig helt okända. Jag har ett ganska stort intresse just när det gäller brott och deras gärningsmän, särskilt ur ett psykologiskt perspektiv. Vad det är som driver dessa människor att utf…

När man säger att man läser en novellsamling av Jonas Karlsson, så säger de flesta "Vadå, skådespelaren?" och ja, han är väl mest känd som skådespelare. Jag blev något skeptisk till att han skulle kunna skriva, fördomsfull som man är, men efter att ha sett honom i Babel blev jag ytterst intresserad av vad som verkade vara rätt surrealistiskt åt Murakamihållet.

Nä jag började lyssna på Karlssons andra novellsamling så blev jag först något förvirrad. Det handlar helt plötsligt om pinsamma möten där man tror sig känna någon men minns inte vem det är, och en skola där det delas ut rosor mellan eleverna på alla hjärtans dag. Det var lite småfnissigt och igenkännande, men inte alls det där som jag hade förväntat mig. Sedan kom jag till den tredje novellen, Rummet. Den handlar om en man som går in i ett rum som bara han ser. Det är en extremt osympatisk karaktär, vilket i och för sig de flesta i novellen är, och det är oerhört bra. Även en av de senare novellerna, Cirkus, är av li…

Ja, jag är säkert sist ut med att läsa den här boken, men nu är det äntligen gjort. Ni vet ju redan vad den handlar om, en övermakt som tvingar invånarna i 12 olika distrikt att tävla mot varandra tills enbart en lever och segrar. Vi får följa Katniss som är distrikt 12:s kandidat.

Den här boken har varit extremt hypad och jag har skjutit upp läsningen just därför. Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig så jag hade inte skyhöga förväntningar, men eftersom så många aktade boknördar läst och älskat så hoppades jag ju på det bästa. Jag kan dock inte riktigt påstå att jag blev tagen. Den är spännande och själva tävlingen är ett spännande koncept men det når inte riktigt hela vägen fram. Det är lite för självklart och lite för förutsägbart. Visst var det spännande på sina ställen, men jag blir aldrig förvånad. Om ni nu mot all förmodan tänker "jaha men det är ju en ungdomsbok" så tycker jag inte att det är något giltigt argument, snarare tvärtom. jag jämför så klar…

I nattens mörker handlar om en ung kvinna vid namn Evilina. Hon bor i en by vars invånare under en lång tid levt i skräck för en ondsint varelse som lever djupt inne i skogen utanför byn. Med tankekraft lockar han unga kvinnor till sitt slott, för att livnära sig på dem. Detta ger honom evigt liv och magiska krafter. Evilina känner hur varelsen, vars namn är Serando, lockar på henne. Hon kan också känna någon särskild sorts samhörighet med Serando, och hon dras motvilligt till honom.  

Detta är inte en helt lätt bok att recensera, jag har gått länge och grunnat på vad och hur jag ska skriva. Varför? För att jag å ena sidan verkligen gillar bokens grundstory, och för att författarinnan uppenbarligen har en talang för författandet och en rik fantasi. Å andra sidan har boken dock en hel del större och mindre brister, som jag inte kan underlåta att nämna i en recension - då skulle jag ju inte vara ärlig.

Positivt: Som sagt finns det en riktigt bra story i grunden. En by som lever i skräck, …

Det är med en tår i ögonvrån som jag nu måste packa ihop och åka hem, för hur ska man kunna lämna ett ställe som bjuder på sånt här?




Tyvärr hittade jag det här stället nu på sista dagen så har inte kunnat testa.

Jag har inte hunnit läs mycket alls vilket så klart känns både bra och dåligt. Nu har jag dock en mycket lång hemresa framför mig så jag hoppas få läst några sidor. Ses på andra sidan Atlanten!

/Metta

Äntligen har jag fått lite läsro, och det finns väl inget att klaga på med den här utsikten?













Det är en hisnande vy man möts av varje gång man tittar upp från sin bok då man sitter med en frappuchino och har det gött utmed the bay trail. Det är faktiskt nästan lite svårt att hålla ögonen på boken...

Jag fattar inte hur jag ska kunna åka härifrån.

/Metta

enligt O ordnar, som vanligt på viktiga dagar, en trevlig bloggstafett för den internationella kvinnodagen. Här kommer mitt bidrag

Jag vill inte skriva om en kvinnlig författare som jag tycker är extra framåt i kvinnorfrågor och jag vill inte heller skriva om en kvinnlig karaktär som betytt mycket för mig. Jag vill skriva om mina lärare som fått in mig i litteraturens fantastiska värld där jag är för att stanna. 
Jag har många gånger skrivit om att jag inte började läsa böcker, på allvar, förrän i slutet av min gymnasietid. Jag har alltid älskat berättelser men har tagit del av dessa via film. Jag tror att jag har min gymnasielärare i svenska att tacka för att jag upptäckt böckernas fantastiska värld. Hon var alltid glad och hennes sätt att lära ut var helt annorlunda mot de naturvetenskapliga ämnen som dominerade på mitt gymnasieprogram. Vi delade in läsåren i olika teman och diskuterade ihop i klassen vad vi ville göra med det. Skulle vi skriva ett arbete? Ha grupparbete? Göra en fi…

Jag har inte läst en sida sedan jag landade, jag har varit för trött och upptagen med annat. Jag har dock upplevt massor. Och idag hittade jag bokhandeln som jag sett fram emot att besöka:





Så fantastisk! Tre våningar böcker av alla dess slag. Jag hittade en hel hylla ned San Francisco-relaterad litteratur, inte bara resguider utan även böcker som utspelar sig i staden, som är skrivna av författare i staden och antilogier av poesi från stadens poeter. Helt underbart! Och överallt fanns det "staff's choice" i hyllorna, utvalda nyheter och jag kom knappt därifrån.

Jag kostade på mig den här vackra antologin:





Hoppas ni har det bra där hemma!

/Metta
Location:Powell St,San Francisco,USA

Hej kära läsare, 

Som många av er redan vet så är jag på väg till det stora landet i väst, närmare bestämt San Francisco. Just nu sitter jag förhoppningsvis på ett stort flygplan mellan Paris och Seattle och läser en fin bok. 
En sann boknörd snuvar aldrig sina medkamrater på reselektyren så här kommer en lista, utan inböred ordning:
Jag älskar dig inte - Christina Stielli Natthimmel - Sofia Nordin Det är så logiskt, alla fattar utom du - Lisa Bjärbo Att föda ett barn - Kristina Sandberg The language of flowers - Vanessa Diffenbaug The woman in black - Susan Hill Sister - Rosamund Lupton Reamde - Neal Stephenson Te night circus - Erin Morgenstern The marrigae plot - Jeffrey Eugenides The Leftovers - Tom Perotta Delirium - Lauren Oliver The sense of an ending - Julian Barnes The hunger games - Suzanne Collins The time traveler's wife - Audrey Niffenegger The magicians - Lev Grossman The history och love - Nicole Krauss The blade itself - Joe Abercrombie
Nu tror ni att jag är helt g…

Ytterligare en månad har svischat förbi, och det är redan mars månad (och redan vår i luften!). Det har inte blivit lika mycket läst under februari som det blev i januari, men lite har jag allt hunnit med.

Stolthet och fördom och zombier - Jane Austen&Seth Grahame-Smith Dead until dark - Charlaine Harris Anita Blake: Vampire Hunter - Guilty Pleasures - Laurell K. Hamilton Undead and unwed - MaryJanice Davidson The Hunger Games - Suzanne Collins Människohamn - John Ajvide Lindqvist (ljudbok) Bitten - Kelley Armstrong Jag kan se i mörkret - Karin Fossum (ljudbok) Förlåt min vrede - Öhrlund&Buthler (ljudbok)
Totalt 9 böcker, 1893 sidor samt strax över 36 timmar.
En annan litteraturrelaterad händelse värd att nämna denna månaden är att jag har investerat i en Kindle, och jag är så sjukt nöjd! Jag har hittat en hel del kurslitteratur billigt på amazon.com, så det har lönat sig. Dessutom kan man ju läsa rejäla tegelstenar i sängen på den utan att få ont i armarna - ett stort plus.

Farlig begåvning - Laurie R. King. 
Den stulna romanen - Nawal el Saadawi (Bokcirkelbok, Hyllvärmare) Tabula Rasa Hotels - Jonas Joelsson (Recensionsbok, Ljudbok) Borttappad - Shaun Tan (Barnbok, Recensionsbok) 1Q84 bok 1 - Haruki Murakami (Hyllvärmare)
4 böcker + en barnbok, 1084 sidor och 10 h och 45 min.  Recensionsböcker: 2 st E-bok: 0 st Ljudbok: 1 st Hyllvärmare: 2 st Boktolvan Favoriter: 0 st
Månadens bästa: Helt klart Murakami, tätt följd av Shaun Tan.  Månadens sämsta: Att jag skulle läsa Huliganens återkomst av Norman Manea, men den fungerade inte alls ihop med Kindle Månadens överraskning: Tabula Rasa Hotels, jag hade inga förväntningar alls. 

En pojke, som letar fynd till sin kapsylsamling, hittar en borttappad sak på stranden. Man vet inte riktigt vad det är för något och ingen vill riktigt kännas vid den. Pojken kan inte annat än försöka hitta den borttappade sakens egentliga plats i världen. 

Shaun Tan har i sin tredje bilderbok på svenska skapat en berättelse om att människor är väldigt upptagna, så upptagna att de bara ser sitt och sina. De som solar på stranden där saken hittas ser den inte, pojkens föräldrar ser den inte ens när den är intryckt i deras lilla vardagsrum. Det är alltså en ganska sorglig berättelse om en sak som inte hör hemma någonstans och som ingen verkar sakna eller bry sig om. Samtidigt är det en rolig berättelse, eftersom saken är helt gigantisk och dt blir näst intill komiskt när folk inte lägger märke till den. Det är en något surrealistisk berättelse där man själv hela tiden ser den här borttappade saken i bilderna men man vet inte riktigt vad det är. Men det är också en berättelse som värmer…