Under flera år sker en brevväxling mellan en författarinna, som råkar heta Sigrid Combüchen, och Hedvig Langmark. Sigrid har nämligen skrivit en bok utifrån gamla fotografier och Hedvig misstänker att fotona föreställer henne och hennes familj, som visar sig stämma.Sigrid berättar om nutid, skrivprocessen, grannarna, trädgården. Hedvig skriver en del om nuet men mest om gamla minnen som Sigrid är intresserad av. Men mesta delen av berättelsen består av Heddas berättelse, en ung kvinna på 30-talet som vill gå sin egen väg men går i motvind med tanke på dåtidens kvinnoideal.
En fantastisk skildring av 30-talets Stockholm med en hel del utläggningar om väder, matlagning, klädsömnad, trädgårdsarbete och inte minst filminspelningar och kärleksproblem. Jag fastnar helt i olika avsnitt i Heddas berättelse,till exempel när hon flyttar in i sin släktings fruktansvärda bostad där hon får leva i ett halvt rum utan fönster med endast ett skynke in till sin rumskamrat, som dessutom är en man. Jag blir även otroligt förtjust i den utdragna berättelsen om den yngre broderns sjukdom och död. Vi får veta tidigt att han kommer gå bort ung, varje gång han nämns tror jag att han ska gå bort men manplågas och plågas av den sorgen. Men det är ändå något i boken som gör mig lite smått uttråkad emellanåt, eller mätt. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad, men det kan ha med de utdragna beskrivningarna att göra. Man får följa varje veck i klänningen Hedda syr och man får en hel del information om hur en viss maträtt lagas. Samtidigt som jag blir trött på det tycker jag fortfarande om det. Man kanske bara ska läsa en liten bit åt gången helt enkelt.
Hedda och Hedvig ska naturligtvis skildra samma person. Detaljerna i Hedda-delen bekräftas i Hedvigs brev till Sigrid. Däremot vet vi inte riktigt hur mycket Hedvig faktiskt minns. Hon säger att hon inte minns vissa saker i sina brev och vi får enbart ta del av en bråkdel av breven till Sigrid. Men vart kommer Hedda-delen ifrån? Är den fristående från Sigrid-Hedvig-delen med en helt egen berättare? Jag funderade hela boken igenom ifall Hedda-delen är en påhittad historia, vagt baserad på Hedvisg minnen, skriven av Sigrid. Det görs trots allt mycket forskning kring Hedvigs familj av just Sigrid, hon surfar på nätet och kollar på gamla skolfoton. Vid ett tillfälle åker hon tåg och berättar för en bekant att hon skriver en damroman, ja samma som undertiteln till Spill.
Titeln då? Ja som jag förstått det är det en fundering kring spillt liv, alltså har Hedda med sina toppbetyg slösat bort sitt liv på att inte göra karriär? Hon har en kort skådespelarkarriär med ett par roller och gör kläder åt några produktioner men gifter sig och skaffar barn. Och är inte det en fråga vi alla ställer oss? Är ens liv värt något eller är det bara spill?
Jag har ännu inte läst boken, men den står högt på min vill-läsa-lista. Hursomhelst så rekommenderar jag intervjun med Siri Combüchen i babel, den finns på svt play. Där pratar de om att även sådan fakta som Siri researchade fram inför skrivandet av boken - vilka veckotidningar man läste på den tiden, vilka parfymer som användes, vad som var på modet etc - brukar inom historieforskningen kallas för "spill". Det är sådant man inte är så noga med att föra in i historieskrivningen eftersom det anses så vardagligt & trivialt. Så titeln "spill" har liksom en dubbel betydelse. Det tyckte jag var intressant.
SvaraRaderaJessica: Ja jag såg det inslaget, och det är just det som jag tycker är så kul med boken. Tex att de pratar om hur lång tid det tar att åka tåg mellan Lund och Stockholm eller att hon bleker sitt hår eller när hon besöker "kvinnoläkare". Men man ska nog va på humör för spill-detaljer helt enkelt. Tyckte mycket om boken i sin helhelt, har rekommenderat sambon att köpa den till sin mamma som älskar de stora stockholmsskildrarna.
SvaraRaderaSer mycket fram emot att läsa Att föda ett barn av Kristina Sandberg som väl ska vara lite i samma anda =)