"som i medeltida gycklares efterföljd gisslar makten och upprättar de utsattas värdighet"
I x 4 får vi ta del av fyra av Fos tidiga verk, fyra stycken enaktare med inslag av hans typiska trassel och missförstånd bland karaktärer av olika klass.
Målarna känner ingen längtan
Ett drama där två målare tror sig ha dödat en man, som till synes egentligen är en vaxdocka. Scenariot blir mer och mer invecklat då den ene målaren låtsas vara dockan för att komma ur knipan...
Inte alla tjuvar kommer för att stjäla
En tjuv tar sig in i ett hus för att stjäla dyrgripar, men hamnar i stället mitt i ett otrohetsdrama. När frun till den otrogne mannen kommer hem tvingas tjuven låtsas vara älskarinnans man och karusellen är igång...
Lik till salu
Några svindlare försöker lura folk på pengar som kommer in på det lokala värdshuset. Men vem är det som lurar vem?
Den nakne mannen och mannen i frack
En gatsopare försöker hjälpa en naken man som nyss flytt från en affär med en gift kvinna.
Fos dramer är kvicka och fräcka. Det finns tjuvar, horor, mördare, svindlare osv och dialogen är snabb. Det finns alltid en tvist, så som svindlare som själva blir lurade (men inte av den man tror) eller en man som är otrogen samtidigt som hans fru försöker dölja sin otrohet. Komiken blir nästan lite a la Don Quijote där karaktärerna på ett finurligt sätt går om varandra. Och det bästa är att Fo alltid på ett bra sätt lyckas trassla ut garnet och knyta ihop trådarna på slutet. Den enda i den här samlingen som känns lite tafatt är den sista, Den nakne mannen och mannen i frack. Jag kommer aldrig riktigt in i den där "men hur fan ska det här gå?"-känslan som man får av de andra.
Det är lätt att läsa och ta till sig, man skrattar högt på sina ställen. Att läsa repliker och scenanvisningar kändes helt naturligt, nästan lite skönt som en paus från all brödtext man är van vid.
vad gjorde jag 1997........
SvaraRaderaDet låter uppmuntrande. Jag har bara sett en av Fos pjäser live men inte försökt mig på att läsa något av honom men med tanke på vad du skriver kanske jag kan våga prova i alla fall.
SvaraRaderaPrecis som Mimmimarie har jag sett en av hans pjäser (Vi betalar inte, vi betalar inte med Kim Andersson i huvudrollen-) Man kanske skulle läsa också... vi får se!
SvaraRaderaHannele: Ja det är ju ett tag sen =)
SvaraRaderaMimmi & Ingrid: Ja det är inte alls svårt, en pjäs går av bara farten :)
Dario Fo-boken "Gycklarens teater" som bland annat innehåller "Vi betalar inte X2" är ett annat bra urval.
SvaraRaderaPetter: Perfekt, den får vi kolla in nästa gång :)
SvaraRadera