Som man redan kan luska ut av titeln handlar den här boken om två människors öden under en och samma dag, 15 juli, under 20 års tid. Emma och Dexter möts på en examensfest och blir därefter bästa vänner. De åker utomlands, har karriärer, har olika partners och vänner, råkar ut för tråkigheter och allt det där som hör livet till.
Att huvudpersonernas öden beskrivs episodiskt är inte unikt, tänker man efter så är de flesta böcker skrivna på det viset, annars skulle det bli ganska långtråkigt. Däremot måste det vara rätt unikt att det gäller just samma datum varje år. En känsla av att slumpen avgör vad vi får berättat för oss i nutid infinner sig. Självklart får vi även återberättelsen från året som gått sedan den senaste 15:e juli, men vissa saker som kan tyckas vara viktiga nämns bara i förbigående. Att byta karriär, att fylla 30, att lämna sin sambo och så vidare nämns enbart mellan raderna, och jag älskar det! Och självklart finns det en frustration i slutet av varje kapitel/år där man tänker "Måste jag vänta till nästa år för att få veta hur den här historien slutar?"
Det finns drag hos karaktärerna att både älska och hata, jag tycker inte att den vänder sig specifikt till män eller kvinnor utan är en relationsroman för båda könen (både jag och sambon hann sluka den på en veckas semester). Den skulle passa ypperligt för filmatisering, eller kanske till och med TV-serie, om de kan lösa åldrandet på skådespelarna på ett snyggt sätt. Det enda jag blev lite besviken på var att under sista året återvänder berättaren till det första året, 1988, för att fortsätta berättelsen den dagen. Jag tyckte att det förstörde den fina kronologin med ett år per kapitel. Men annars en ypperligt smart och beroendeframkallande roman.
Att huvudpersonernas öden beskrivs episodiskt är inte unikt, tänker man efter så är de flesta böcker skrivna på det viset, annars skulle det bli ganska långtråkigt. Däremot måste det vara rätt unikt att det gäller just samma datum varje år. En känsla av att slumpen avgör vad vi får berättat för oss i nutid infinner sig. Självklart får vi även återberättelsen från året som gått sedan den senaste 15:e juli, men vissa saker som kan tyckas vara viktiga nämns bara i förbigående. Att byta karriär, att fylla 30, att lämna sin sambo och så vidare nämns enbart mellan raderna, och jag älskar det! Och självklart finns det en frustration i slutet av varje kapitel/år där man tänker "Måste jag vänta till nästa år för att få veta hur den här historien slutar?"
Det finns drag hos karaktärerna att både älska och hata, jag tycker inte att den vänder sig specifikt till män eller kvinnor utan är en relationsroman för båda könen (både jag och sambon hann sluka den på en veckas semester). Den skulle passa ypperligt för filmatisering, eller kanske till och med TV-serie, om de kan lösa åldrandet på skådespelarna på ett snyggt sätt. Det enda jag blev lite besviken på var att under sista året återvänder berättaren till det första året, 1988, för att fortsätta berättelsen den dagen. Jag tyckte att det förstörde den fina kronologin med ett år per kapitel. Men annars en ypperligt smart och beroendeframkallande roman.
Filmen är under produktion, med Anne Hathaway i huvudrollen. Vet inte exakt när den kommer, men ändå. Bra, va? /Therese
SvaraRaderaDet var en mysig bok att läsa. Jag tyckte bara att Emmas plötsliga död var lite oväntad och konstig
SvaraRaderaHolly: Ja jag hörde nåt om det, men känns som en film kan bli lite för lite, en serie vore bättre =)
SvaraRaderaBokstöd: Ja, det var sorgligt...
Jaa, en serie! Undra just vem som spelar Dexter? /Therese
SvaraRaderaHolly: I filmen är det Jim Sturgess, Ingen superkändis för min del iaf
SvaraRadera