Toffs bok är en speciell liten historia. Berättarens språk utvecklas från tafatt till litterärt enbart genom att han tränar sig i att läsa och skriva. I början används mer slang och talspåk, som helt är borta i slutet. Mellan Toffs kapitel får vi kommentarer av en litteraturvetare vid namn Muham Bentson som förklarar lite angående varför saker sker och varför berättelsen är så viktig. Det finns även en översättare som ibland kommer in med anmärkningar gällande stavning osv, vilket är ett kul inslag men jag hade önskat höra mycket mer från den personen.
Jag är kluven till boken. Jag förstår inte varför en översättare, som översatt Toffs tarvliga handstil till klassisk svenska, skulle välja att låta vissa saker vara oöversatta (tex deal som hela boken igenom blir dil). Och det kan vara lite väl många "Varför skriver jag det här ingen kommer att läsa det"-kommentarer från Toff. Jag önskar även att jag kände till Stockholm bättre så man kunde hänga med i de ingående beskrivningar av staden under den mörka tiden. Och i ett så strikt samhälle förstår jag inte riktigt hur den lätta synen på sex kan finnas. Folk knullar i buskar över hela staden och det är inget konstigt att hora ihop för dagens föda.
Däremot gillar jag detaljerna gällande hur allt blivit och vad som man vet om vår tid. Jag läser med ett leende på läpparna om när Toff citerar den gamla sagan om Lok och Leja, som med tiden blivit lite annorlunda från Star Wars. Och jag gillar ju dystopier, så hela tanken på hur man ska lösa saker och ting efter att vårt tekniksamhälle gått under. Elektricitet är en gåta och flygplan har nog aldrig funnits, eller?
Så känner jag med! Man stör sig så på vissa saker men ändå är boken på något sätt väldigt intressant. Fast vissa saker skulle jag vilja göra om, som just det du skriver om att översättaren låter vissa saker vara felaktiga.
SvaraRadera