Kulturloggen

Nu är det slutligen påsk och vi vanliga dödliga (icke studerande eller lärare) har hela 4 dagars helg vilket är den första ledigheten sedan i julas.

Alla vet att påsk, förutom att äta ägg och vräka i sig godis, är lika med läsning av deckare. Det kommer tydligen från Norge, där deckartraditionen har många år på nacken. På biblioteket.se kan man läsa följande historia som ska ligga till grund för det hela:


Hur är det då med Böckerx3 och deckare? Alla trogna läsare av bloggen vet nog att det inte direkt kryllar av deckarsnack. Hur är det då, egentligen? Jag gillar spänning och underhållning som alla andra, men jag dras mer till skräck och fantasy om det är spänning jag vill ha. Har jag någonsin läst en deckare? Ja ett par stycken men inte så mycket mer än så. Tyckte jag illa om de jag läst? Ja vissa var väl lite väl överdrivna och osannolika (Dan Bron *Harkel, host, host*) men mycket har också varit bra. Jag älskade de få Kitty jag lyckades läsa och jag gillade Musse Piggs deckarhistorier i Kalle Anka-tidningarna.

Och nu kommer vi till det mest chockerande, jag ÄLSKAR kriminologi! Jag ser på alla möjliga brottsplatsdokumentärserier på Discovery och jag har gått kurser i kriminologi där vi fått analysera blodstänk och fingeravtryck. Jag tycker att det är så intressant att jag till och med skulle kunna skriva deckare.

All logik säger alltså att jag borde gilla deckare men jag läser inga. Jag tror det kan ha med masskonsumtionen att göra, alla svenska författare som spottar ur sig verk efter verk om samma slitna kriminalare och man vet inte vilken del man ska läsa först och så orkar man inte. Det kan också bero på alla filmer med Beck och Wallander som ska förstöra tv-kvällarna. Jag blir också lite irriterad på att just deckare har en egen avdelning på biblioteket, men det har ju även poesi, dramatik, biografier och fantasy/science fiction, så varför ska jag störa mig på det? Dessutom har många deckare ritkigt snygga omslag vilket ofta lockar.

Påsken 2011 är alltså tiden då Böckerx3 ska bryta den onda deckarcirkeln, lära sig vada i spänningsdjungelns träsk och hitta den gyllene vägen från mitt intresse för kriminologi till att läsa om det. Jag sväljer all stolthet (eller nästan all, jag tänker INTE ge mig på någon serie om en tjock kriminalare eller ung snärta med ett sjätte sinne för brott) och ser framför mig några titlar jag kan tänka mig. Jag har redan lånat 10 små negerpojkar av Agatha Christie på biblioteket för att inleda med något klassiskt. Sedan har jag ett par titlar av min landsman Arnaldur Indridason i bokhyllan som jag kan tänka mig läsa enbart för miljöernas skull. Även Johan Theorins Skumtimmen står och samlar damm i hyllan. Brittiska hårdkokta deckare lockar också så ge mig gärna tips på sådana, men inga jättelånga serier tack!


Detta inlägg är en del av en bloggstafett för att fira Världsbokdagen.


Läs mer om stafetten hos följande bloggare:

och dagarna går…, Ariels Bokhylla, Eli läser och skriver, Can’t sleep, must read, Fiktiviteter, Böcker böcker böcker, Marias Bokblogg, the curious case of the books, TidningsIda, Talk nerdy to me, Bokform, Boklesebloggen min, Bokomaten, Två träd i en bokskog, Mimmimaries böcker och annat, Inreda med böcker, Havsdjupens sal, Ciccis Bokblogg, Böcker etc., Lingonhjärta, Lyrans Noblesser, Ord och inga visor, En full bokhylla är en rikedom, enligt O