Jag antar att alla minns att man i grundskolan hade en bok som man läste i om man var klar med sina uppgifter eller som man läste i under speciella lästimmar på schemat. En så kallad bänkbok. I vuxen ålder kanske det är lite svårare att ha en så konkret plats att förvara sin läsa-lite-när -jag-hinner-bok men visst ser man det ändå? Folk har en bok i handväskan som de läser på bussen eller så har de en bok på kontoret som de läser i när de har rast. Jag tillhör en av de (o)lyckliga som slipper pendla, jag har 7 minuters cykelfärd till jobbet. Men å andra sidan så händer det att man har rast helt ensam, sitter hos optikern och väntar eller står i kö i matbutiken, och då bör man ha en bänkbok nära till hands.
Jag läser en hel del inbundna böcker och dessa vill man inte gärna släpa med sig vart man än går. Dessutom är det lite bökigt med att böckerna blir vikta i väskan och bokmärken trillar ur, så en pocket är väl inte heller att föredra. Kindle då? Ja jo, fast drar man verkligen upp den för att man väntar i en kö i fem minuter? Nja inte jag i alla fall. Men jag har min iPhone.
Jag fick idén när Bokus startade sin nya e-bokssatsning Dito. Man har ett konto på Bokus som man handlar med och nu är de till och med smarta nog att spara min betalningsinfo, alltså min VISA-information, precis som Amazon. Tack och lov!
Jag ville så klart inte ha någon bok som jag känner mig tvingad att läsa ut på en gång, och så hade Bokus så klart ett öppningserbjudande som jag inte kunde motstå, första e-boken för enbart 29:-, och valet föll på Anna och Mats bor inte längre här efter Bokbabbels mycket lässugsgivande recension. Den känns som en perfekt bänkbok för mig och den ligger nu i min Dito-app i min iPhone. Det enda som är lite avskräckande är att boken är på en bit över 1000 sidor på grund av det lilla sidformatet, men det går ju snabbt att bläddra i alla fall.
Jag har försökt läsa i mi9n tele men är hopplöst traditionell. Jag vill gärna läsa en bok i taget och även om et händer att jag parallell-läser tappar jag lätt koncentrationen. Nä, blir de tunga tegelstenarna i handväskan istället.=) Och så läser jag inte i väntan på bussen, blir för kallt. PÅ bussen däremot. Hälsar lycklig pendlare.;)
SvaraRaderaBokomaten: Ja jag hade nog betett mig helt annorlunda om jag pendlat :)
SvaraRaderaPsst, titta in här:
SvaraRaderahttp://pahittadenojen.wordpress.com/2011/10/26/bloggkarlek-ar-det-finaste-som-finns/
Frida: Tack :D
SvaraRaderaDen boken har jag saknat på mitt e-bibliotek så jag blev så glad att få tag i den för det överkomliga priset 29:- på Dito :) Ser mycket fram emot att läsa!
SvaraRaderaVicky: ja men visst, himla bra pris! Tycker det är alldeles för dyrt annars.
SvaraRaderajag har alltid mått illa i bussen... men har bok med mej ändå.
SvaraRaderaHannele: ja åksjuka är inte roligt, det lider jag av bara jag gungar på stolen.
SvaraRaderaÅh, bara ordet bänkbok ger mig mysrys. Eftersom jag läste rätt tidigt och inte kan minnas något bokstavstragglande alls blev det ganska ofta tid över för bänkboken i min tidiga skolgång (de andra kom ikapp sen). Hade glömt bort uttrycket, men det är ju alldeles underbart!
SvaraRaderaJag pendlar max 15 minuter om dagen men stoppar ändå ofta ner boken jag håller på med för tillfället i handväskan. Rätt som det är stannar bussen/tunnelbanan eller så äter jag lunch senare än de andra och hemska tanke att man ska sitta där och glo utan en bok att läsa.
Bokbiten: Jag läste inte alls som liten så för mig är "bänkbok" inte direkt något positivt hehe. Men helt rätt, man ska alltid vara redo!
SvaraRadera