Jag och den gode Kingen - fortsättningen

I april i år skrev jag ett nostalgiskt inlägg om Stephen King där jag tackar honom för mitt intresse för läsning och där jag skäms för att jag inte läst något av honom på länge. Min inspiration till detta inlägg hittade jag så klart hos Dark Places.

Vad hände då? Jag har läst en ynka bok av Kingen sedan detta inlägg skrevs. Det är bättre än noll men det är fortfarande ganska kasst. Jag läste Raseri, som inte längre trycks på Kingens begäran eftersom den handlar om ett så känsligt ämne som unga som skjuter ner andra ungar på sin skola. Det sägs nämligen att man hittade ett exemplar av Raseri i ett skåp tillhörande en ung kille som sköt mot sina skolkamrater.

För cirka två veckor sedan kom dock Kingen ut med en ny roman, mastodontverket (det vill säga vanligt Stephen King-omfång på 849 sidor) 11/22/63 om JFK-mordet. Denna historiska dag, 20/11 2011 har alltså jag börjat läsa den. Det blir första gången som jag läser en King-roman samma år som den kommer ut, det känns mycket spännande. Jag är rädd för det enorma omfånget men jag har valt att dölja detta faktum genom att läsa den på min ultralätta Kindle.

Jag vet ju att Helena är med mig, men finns det fler där ute som läser den?

Hjälp, jag är rädd!

Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de

Läs mer

Sommarläsning

Idag börjar mitt lokala bibliotek med sommarlån, det vill säga att ma nfår ha böckerna i sex veckor. Jag passar på att kolal igenom de tips jag fått om Oceanien och Danmark, kollar vad som finns inne på biblioteket och kommer fram till följande lista som ska lånas hem idag: - Sonya Hartnett - Torsdagsbarn (ungdomsbok, australiensisk författarinna, den sista boken i ALMA-utmaningen) - Christian Jungersen - Undantaget (dansk författare, en bok som man inte ska kunna lägga ifrån sig) - Janet Frame - En ängel vid mitt bord (författare från Nya Zeeland, självbiografisk bok) - John Marsden - I morgon när kriget kom (australiensisk författare, ungdomsbok, dystopi?) - Jette Kaarsbol - Den stängda boken (dansk författarinna, historisk roman) - Peter Hoeg - De kanske lämpade (dansk författare) Får in en hel del utmaningar där känner jag. Det blir en tur till biblioteket på lunchen! UPPDATERING: Peter Hoeg fick stanna kvar på biblioteket, däremot kom alla andra med hem, plus Människo

Läs mer

Bokbloggarna på första sidan på skånskan.se

En journalist var med på bokbloggsträffen på bokmässan igår, resultatet hittar ni här . Tyvärr kom inte mitt visitkort med på bilden, men jag kom med på den andra bilden, som ensam rödtott.

Läs mer

Kulturloggen

Leta i den här bloggen