I början av sjuttiotalet klättrar en liten pojke över stenmuren som avgränsar morföräldrarnas trädgård från världen utanför. Han försvinner spårlöst i dimman - i veckor letar familjen, polis och frivilliga öbor efter honom, utan resultat. Till slut tvingas de ge upp. Över tjugo år senare har hans mor Julia fortfarande inte lyckats gå vidare. Hon är sjukskriven från jobbet och tillbringar dagarna med att tänka på sin son Jens, att fundera på om han lever eller är död, vad som egentligen hände dendär dagen då han försvann. En dag får hon ett samtal från sin far, den pensionerade gamle sjökaptenen Gerlof Davidsson. Han har fått ett paket på posten - ett paket innehållande en liten pojksandal. Julia återvänder till ön, och hon känner igen sandalen som en av det par Jens bar den sommaren han försvann. Julia får nu höra talas om en man som en gång i tiden satte skräck i hela bygden, en man vid namn Nils Kant. Han skall dock ha varit både död och begraven när Jens försvann - men det finns de som hävdar att de har sett honom stryka omkring på det öländska alvaret långt efter hans död.
Dethär kan möjligen vara en av de bästa böcker jag läst (eller ja, det stämmer inte riktigt, då jag lyssnade på den som ljudbok). Johan Theorin skriver otroligt bra. Miljöbeskrivningarna av Öland är målande och levande, och karaktärerna i boken är trovärdiga och lätta att sympatisera med. Jag dras verkligen in totalt i den gåtfulla berättelsen. Jag tycker otroligt mycket om Gerlof - en klurig gammal farbror som jag nog hade velat adoptera som morfar om han hade varit en riktig person.
Berättelsen växlar mellan att handla om Julia och Gerlof och deras efterforskningar, och att följa Nils Kant under hans uppväxt och liv. Det är en mycket speciell historia som målas upp; en historia om ondska, om sorg och om att släppa taget och gå vidare. Boken läses upp av Magnus Krepper, och jag tycker hans lugna, mjuka och melodiska röst passar alldeles utmärkt med gåtfullheten och mystiken i berättelsen.
Tidigare har jag läst Sankta Psyko av samma författare. Jag har dessutom läst Nattfåk (recension kommer!) och just nu håller jag på med Blodläge. Jag har definitivt fått en ny favoritförfattare, och inväntar ivrigt fler böcker!
Dethär kan möjligen vara en av de bästa böcker jag läst (eller ja, det stämmer inte riktigt, då jag lyssnade på den som ljudbok). Johan Theorin skriver otroligt bra. Miljöbeskrivningarna av Öland är målande och levande, och karaktärerna i boken är trovärdiga och lätta att sympatisera med. Jag dras verkligen in totalt i den gåtfulla berättelsen. Jag tycker otroligt mycket om Gerlof - en klurig gammal farbror som jag nog hade velat adoptera som morfar om han hade varit en riktig person.
Berättelsen växlar mellan att handla om Julia och Gerlof och deras efterforskningar, och att följa Nils Kant under hans uppväxt och liv. Det är en mycket speciell historia som målas upp; en historia om ondska, om sorg och om att släppa taget och gå vidare. Boken läses upp av Magnus Krepper, och jag tycker hans lugna, mjuka och melodiska röst passar alldeles utmärkt med gåtfullheten och mystiken i berättelsen.
Tidigare har jag läst Sankta Psyko av samma författare. Jag har dessutom läst Nattfåk (recension kommer!) och just nu håller jag på med Blodläge. Jag har definitivt fått en ny favoritförfattare, och inväntar ivrigt fler böcker!
Läste precis ut Blodläge, vilket gör att jag läst alla tre i Ölandskvartetten. Dock inte Sankta Psyko. Än. Jag gillar verkligen Theorin, fast jag tyckte bäst om Nattfåk och blev lite besviken på de andra två. Förmodligen för att jag väntade mig en spökhistoria och fick något slags historisk deckare. Inget fel på det, men jag ville ha en spökhistoria :)
SvaraRaderaEn award finns att hämta hos mig. Trevlig helg!
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaJag har läst och tyckt om alla utom just StPsyko. Alltså den har jag inte läst än, tänkte vänta lite med den. Jag tycker att skumtimmen är den hemskaste, och kanske bästa.
SvaraRaderaJag har också läst (lyssnat på) allihopa nu och gillade Nattfåk bäst - den är så kuslig! Fast de andra är självklart också bra. St Psyko är ju helt annorlunda än de andra tre böckerna, på så vis att den handlar om helt andra personer och i en helt annan miljö. Dock pendlar den mellan nutid och "förr i tiden" precis som hans andra tre böcker :)
SvaraRaderalouis vuitton
SvaraRaderarolex watches
yeezy boost
coach handbags
gucci outlet
mizuno running shoes
mulberry handbags sale
coach outlet online coach factory outlet
coach outlet clearance
michael kors outlet
chanyuan2017.03.31