Jag får någonstans en känsla som även kom över mig när jag såg Tim Burtons film Big Fish, det är den här gamle mannen som har massor av berättelser som är magiska och man vill tro på det trots att det är orealistiskt. Med den dödslöse mannen, som alltså blir skjuten i huvudet och dränkt utan att dö, så får jag mer en känsla av den fantastiska Jonathan Strange och Mr Norrell av Susanna Clarke. Han är en sådan där mystisk djävulsgestalt som jag älskar.
Man får en fantastisk upplevelse av en gammal Jugoslavisk kultur i blandning med nya nationer som försöker återhämta sig efter ett krig. Det är fina miljöer och egensinniga men härliga människor. Obreht gör det så bra med en fantastisk detaljrikedom, man får ta del av små, till synes irrelevanta detaljer för berättelsens fortskridande, men som är fantastiskt charmiga. Ibland kan meningarna vara något högertunga, alltså att det väsentliga kommer sent i meningen, vilket kan göra texten lite svårläst men det är det värt för man blir lite överraskad när man måste läsa om en mening för att hänga med.
Alla dessa enskilda berättelser är helt underbara, jag vill läsa om boken nu på en gång. Ska jag dock kanske säga något negativt så är det att jag inte känner att den så kallade ramberättelsen och dess underberättelser riktigt hänger ihop alla gånger, jag kan känna att om jag inte läst på en dag så vet jag inte riktigt vart i tiden jag är eller hur det hänger ihop med det andra. Det hoppade lite för mycket i tiden helt enkelt, men det är helt okej, det bådar gott inför en omläsning i framtiden!
Flera av er har säkert hör talas om boken tidigare, den heter The Tiger´s wife på engelska, vilket jag tycker är en fantastisk boktitel, den svenska känns lite lam i jämförelse. Vad hade det varit för fel på Tigerns hustru?
Köp boken här eller här
Recensionsbok från Bonnier
Kommentarer
Skicka en kommentar