Detta är egentligen en alldeles för kort och inte särskilt omfattande beskrivning av Händelser vid vatten, för den handlar om så mycket mer; pojken Johan som flyr från sina elaka bröder och sin elaka far, distriktsläkaren Bengt vars hustru lämnar honom, och Annie och Mias liv på kollektivet med ett antal udda människor.
Detta är en av mina boktolveböcker, som jag skrev om i vår julkalender, det inlägget hittar ni här. Jag tycker att Kerstin får till detdär lugna och lite sävliga tempot i det norrländska samhället, och det finns ett mörk och en tryckande stämning i berättelsen. Dock griper den aldrig tag i mig, jag kommer aldrig riktigt in i boken och får ingen direkt känsla för karaktärerna - särskilt inte Annie och Mia, som man ju får anse är huvudpersonerna i boken. Jag gillar inte riktigt heller när det är skrivet på talspråk, då föredrar jag nästan att det står i texten att personen i fråga pratar med norrländsk dialekt men att dialogen sen är skriven som vanligt. Jag vet att boken har belönats med bl.a. med Augustpriset, Svenska Deckarakademins pris och Nordiska rådets pris, men hos mig gör berättelsen inget större intryck.
Om någon vill köpa boken så finns den som e-bok här och som pocket här.
Hm, jag läste den här när jag pluggade litteraturvetenskap för flera år sen. Jag minns att jag tyckte den var bra men jag minns inte varför :) Det är den enda Ekman jag läst, man kanske skulle våga sig på en till?
SvaraRaderaJa, jag funderar också på det - det finns ju några att välja på :)
SvaraRadera