Detta är inte en helt lätt bok att recensera, jag har gått länge och grunnat på vad och hur jag ska skriva. Varför? För att jag å ena sidan verkligen gillar bokens grundstory, och för att författarinnan uppenbarligen har en talang för författandet och en rik fantasi. Å andra sidan har boken dock en hel del större och mindre brister, som jag inte kan underlåta att nämna i en recension - då skulle jag ju inte vara ärlig.
Positivt: Som sagt finns det en riktigt bra story i grunden. En by som lever i skräck, ett Draculaliknande monster som bor i ett slott i skogen. Han är iklädd slängkappa och ett elakt grin, och hans slott vimlar av trånga gångar och svindlande trappor, vilket för tankarna till den gotiska genren. En mystisk främling vid namn Diero dyker med jämna mellanrum upp i byn och uppmanar Evilina att kämpa mot ondskan - hon är den enda som kan rädda dem alla.
Ett återkommande tema i boken är grymhet, och då särskilt mäns grymhet mot kvinnor. Våld och våldtäkt. Det är också en hämndhistoria, och en berättelse om kärlek och om det tragiska förfall hos en man som förlorar sin älskade på ett synnerligen brutalt sätt.
Negativt: Boken innehåller väldigt många stavfel och slarvfel. Dessa gör på sätt och vis att spänningen och den kusliga stämningen i boken slarvas bort. Det dyker också upp endel felaktigheter i form av uttryck, tex så släpper man inte garden, man sänker den. Många av dessa fel hade kunnat undvikas med hjälp av en noggrann korrekturläsning.
Det förekommer en hel del upprepningar i boken, och stundvis känns det som om handlingen står och trampar utan att komma någonvart. Lite på samma vis som i daytime-såpopera, samma scen återkommer utan att handlingen direkt förs framåt.
Jag hade också önskat få veta lite mer om Serando, hur det kom sig att han gick från att vara en vanlig man till att få förmågan att suga i sig livsanden ur unga kvinnor och livnära sig på den. Hur kommer det sig att han kan locka till sig människor med tankekraft? Jag hade också velat veta mer om varför just Evilina har en speciell samhörighet med honom, och hur hon vet detta.
Sammanfattningsvis vill jag säga att jag hoppas att Nathalie fortsätter skriva och utveckla sitt författarskap. Jag tror på henne, på att hon har fler obehagliga berättelser att dela med sig av, och jag ser fram emot att få läsa fler böcker av henne.
Om ni blir sugna på att läsa I nattens mörker, finns den att köpa här och här.
Ja storyn låter ju intressant, men dåligt av förlaget att inte hjälpa till med korrektur och redigering osv.
SvaraRaderaSlarvet med redigering och korrektur är väldigt synd. Sånt är i och för sig ALLTID onödigt, men den här boken hade helt klart vunnit på några genomläsningar till och en aggressiv rödpenna.
SvaraRaderaJa, verkligen - med allt arbete bakom att skriva och trycka en bok känns det synd att slarva med en sådan sak.
SvaraRadera