På äldre dagar har jag sett större nöje i att se på TV-serier än att se på filmer. Jag känner mig lite kluven i anledningen för dels känner jag att ett avsnitt av en serie allt som oftast är kortare än en film, dels kan en serie fånga mig mycket mer eftersom handlingen kan spridas ut över en mycket längre tid. Det senare förutsätter så klart att det är en sådan där följetångserie och inte en serie av fristående äventyr med samma karaktärer.
Hur är det då med böcker? Hur ofta läser man en berättelse som går i en handvändning, som man kan läsa från pärm till pärm under söndagsfrukosten? Det händer i alla fall mig väldigt sällan. De få gånger jag läser noveller blir det i samlingsform, för jag känner mig tvungen att läsa en bok från pärm till pärm. Men vad händer om man bara har en novell, ingen samling? En helt ny värld öppnar sig för mig, det här passar mig och min stressiga vardag ypperligt.
Den första novellen jag läser är Alter Ego av Adam Hansson. En 36-årig man lever efter sina egna principer och arbetar på en reklambyrå som något av en hot shot. Men vad händer när det förflutna helt plötsligt står i samma mötesrum?
Den här novellen känns lite som en liten Spin-off till TV-serien Mad Men, ett litet miniavsnitt i svensk tappning. Kanske är det så för att jag inte är särkilt hemma reklambranschen men det kan också bero på att det förekommer ett Mad Men-citat i början och det refereras även till serien i texten. Men vad gör det? Jag gillar Mad Men. Det är en kvick dialog och det finns ett underliggande spänningsmoment.
Köp novellen här eller här.
Den andra novellen jag läser är Den nya Isabel av Katherine Mansfield. Under en tågresa hem funderar William över vad han ska köpa för presenter till sina två pojkar. Godis, leksaker, eller kanske frukt? Samtidigt funderar han över sitt förhållande till frun Isabel, är hon lycklig? Och vad är det egentligen för folk som hon alltid umgås med?
Det här är en riktig klassiker, det är engelsk landsbygd på 20-talet och det är sommar. Språket är underbart och i varje mening kan man ana en hint av hur det här parets relation faktiskt är. Översättaren Camilla Jacobsson skriver i inledningen till novellen att hon avundas oss som nu stod inför vårt första möte med Mansfield, och jag måste säga att jag är oerhört sugen på att läsa mer.
Köp novellen här eller här.
Vad har då dessa två noveller gemensamt? Ingenting! Och det är fantastiskt att jag lyckats ta del av två berättelser på samma kväll.
Recensionsexemplar från Collings Förlag
Kul att se att Katherine Mansfield ges ut igen. Hon är mästerlig. Läste henne på 60-talet, men det var längesen jag stötte på något av henne. Tack för tipset!
SvaraRaderaMajsan: Ja det är verkligen roligt!
SvaraRadera