![](../../-F-rQLqKAk14/UBBEonlCnbI/AAAAAAAAAe4/wOlfuwnShpE/s1600/Haren.jpg)
När jag läser baksidestexten får jag för mig att det kommer att handla mycket om Japan och Tokyo och efter ett passionerat förord tror jag att det kommer att handla mycket om hantverk men jag har väldigt fel. De små japanska figurerna, Netsukerna, finns som en bakomvarande röd tråd i berättelsen om släkten Ephrussi från mitten av 1800-talet fram till nutid. Det är en historia om enskilda individer så väl som en historia om Europa.
Edmund de Waal har fått ärva en samling japanska figurer och känner att han måste ta reda på deras historia. Vi börjar i Paris i mitten av 1800-talet där den ryske Charles Ephrussi bosatt sig och blir förmögen efter att ha öppnat en bank. Han är jude, så som många andra invandrare i Paris på den tiden. Han är en samlare, just då är det japanskt på modet och han inhandlar 264 små handsnidade figurer importerade från Japan. Han samlar också på tavlor, storheter som Manet omnämns och Marcel Proust skriver artiklar om den judiske samlaren. Om jag ska vara helt ärlig så blev jag ganska uttråkad av den här berättelsen, det var oerhörda mängder beskrivningar av husen i Paris, hur personerna bodde och levde. Jag undrar så klart varför boken är så hyllad. Sedan kommer vi till år 1899 då Charles skickar sin Netsukesamling till en släkting som gifter sig, en jude i Wien och alla med någorlunda historiekunskaper bör kunna ana vartåt det är på väg. Jag är helt fast.
Konstnärer i Paris byts mot Freud, författare och politiskt engagerade i tidiga 1900-talets Wien. Judehatet växer, det skapas klyftor i staden. Tronarvingen till Österike-Ungern skjuts och första världskriget är igång. Förödelsen har knappt lagt sig innan Hitler kommer till makten i Tyskland och judarnas situation blir ännu värre. De här partierna är så spännande att jag sveper ena kriget en kväll och det andra under nästa kväll. Jag håller andan, hoppas, och applåderar med glädjetårar när Netsukerna klarar sig, trots att jag vet att de ju i dag är i Edmunds händer.
Berättelsen knyts ihop på ett bra sätt där den egentligen började, i Japan där Netsukerna fanns innan de överlämnas till Edmund. Vilken fantastisk historia den här familjen har, jag blir lite avundsjuk. När jag läser berättelsen får jag hela tiden för mig att författaren Edmund är en historisk forskare, men det är han inte. Han är en keramiker med en spännande familjehistoria. Man förstår på den här boken vilket fantastiskt arbete som ligger bakom, alla artiklar han läst, anteckningar i böcker, bokmanus av gamla släktingar, studerat bilder, rest till alla platser som familjen bott på. Han gjorde det här under två års tid och jag är fantastiskt imponerad.
Köp boken här eller här.
Kommentarer
Skicka en kommentar