Kulturloggen

Alex är en bråkstake och ledare för ett gäng likasinnade. De rånar, de misshandlar, de bryter sig in hos intet ont anande människor och de våldtar. Relationerna i Alex gäng börjar dock rämna och han åker fast. I fängelset blir han försökskanin för en ny metod för att bota våldsbenägna, kan en person som bara vill förstöra och slåss botas? 

Vi befinner oss i en nära framtid i England, en framtid som är mörk, där invånarna inte vågar sig ut efter mörkrets fall på grund av våldsamma gäng och deras ultravåld. 

Det tarm in inte många rader in i A Clockwok Orange innan jag inser att det här inte kan ha varit helt enkelt att översätta den här boken. Översättaren Caj Lundgren skriver i ett litet efterord att han fått stor hjälp av en ordlista skapad för någon nyutgåva av verket, det är nämligen så att Burgess hittat på ett eget engelsk-ryskt slang med ord som "ruka" för "hand", "råtta" för "mun" och "drogis" för något i stil med "vän/gängmedlem". 

Jag är lite kluven till det språkliga. Det tog mig ganska lång tid att läsa för vart och vartannat ord är hittepå, vissa kan man lista ut vad de betyder, vissa måste man slå upp i den där ordlistan. När jag dock kommit en bra bit in i boken så struntar jag allt som oftast i att kolla upp orden och vissa har jag helt enkelt lärt mig. Jag kommer sedan på mig själv med att tycka att det inte skulle fungera utan språket, jag känner att författaren kommit med ord som saknar motsvarighet i min språkbank, till exempel "gloss" som används för att prata, men som jag tycker får en bredare betydelse som innefattar även tonläge och språkvård på något plan. Det känns också viktigt med den här slangen för skillnaden mellan det lite mer fina folket och de här gängen då de ofta skils åt i boken via deras språk. 

Och så det här med ultravåldet då. Boken är våldsam, det vet man någonstans innerst inne, men tack vare språket så blir det lite mer luddigt. Eftersom det beskrivs med ord som man tidigare aldrig hört, så som "in-ut in-ut" för "sex/våldtäkt" så får man inte riktigt samma bildspråk som om det hade beskrivits med samma ord som vi är vana vid. 

Jag var till en början skeptisk till språket men nu i efterhand skulle jag kunna prata om det i en hel evighet. Jag har inte sett Kubricks filmatisering av boken så jag ska passa på att se den ganska snart. Jag misstänker att det är ett skarpare bildspråk i den eftersom man inte längre är beroende av enbart ord i en film, men hur gestaltas språket?

Recensionsbok från Modernista. En nyutgåva i en på svenska inte tidigare utgiven originalutgåva för att fira bokens 50-årsjubileum. 

Köp boken här eller här.