Förläggaren Niels Jákup Thomsen berättar att mycket litteratur varit på danska, både skönlitterärt och skolböcker. Det är bara de senaste årtiondena man börjat trycka böcker på färöiska. Författarinnan Marjun Kjelnæs kände sig som en utkantsmänniska då hon fick läsa om Laura Ingalls på danska i stället för sitt språk. Samma sak gäller Grönland, berättar författarinnan Julie Edel Hardenberg, fast där är det än mer komplicerat då man kan tala om flera språk på Grönland. Var det bättre på Island? Själv läste jag Kalle Anka på danska, och jag är född på 80-talet, även om det självklart fanns barnböcker på isländska.
Den isländska författarinnan Gerdur Kristny tycker att det är viktigt att barn kan känna igen sig i barnböcker.
Thomsen berättar att skolorna på Färöarna har bibliotek och det finns ett fåtal bokhandlar. För att nå ut till befolkningen har de en bokklubb där hela 16 000 av Färöarnas 48 000 invånare är medlemmar och får böckerna skickade till sig, vilket jag tycker låter helt fantastiskt. Kjelnæs säger att det finns något liknande men hon tror att många fortfarande väljer böcker på danska. Kristny säger att bokmarknaden på Island går bra, problemet är dock att skolorna inte får några pengar att köpa in böcker. Hon menar att det inte är alls bra, vill barnen läsa Hungergames så ska de få göra det på isländska där den heter Hungurleikarnir.
Vad kostar det med barnböcker på de inhemska språken? På Färöarna är det relativt billigt, billigare än de på danska, eftersom de får mycket stöd. På Grönland finns det också möjlighet till stöd, vilket gör att folk har råd. På Island är böcker billigare än mycket annat, i alla fall på isländska. Dock har folket slutat köpa utländska böcker på tex Amazon efter finanskrisen då den isländska kronan är låg.
Ett väldigt härligt och inspirerande seminarium som får avsluta min mässa för det här året.
Kommentarer
Skicka en kommentar