En kvinna hittas mördad i staden Beszel och konstapel Borlú kallas till brottsplatsen. Till en början verkar det vara en mördad hora, men detaljerna stämmer inte helt överens med den teorin och polisen inser snart att det är en kvinna från andra sidan, från Ul Qoma. Dessa två städer överlappar varandra men det är strängt förbjudet att korsa över i den andra staden utan tillstånd. Man får inte ens titta på invånarna i den andra staden, trots att de är precis bredvid, då räknas det som en överträdelse och The Breach tar hand om dig. Men kan det finnas en tredje stad, en stad i de två städerna som ingen ser? Vad var egentligen den mördade kvinnan involverad i?
För det första så måste vi prata om miljöerna i den här boken. Det är smutsigt, hopplöst och den här stadsindelningen känns som att Öst- och Västberlin återuppstått. Det är en mycket lågmäld och ganska långsam berättelse som ger gott om tid till att bygga upp den fantastiska stämningen som fångade mig direkt. De påhittade städerna beskrivs på ett smart sätt genom Borlús ögon då han rest en hel del i sina dagar och ser mycket om grannstaden Ul Qoma på TV och läser om den i böcker, vilket verkar ytterst ovanligt för invånarna i respektive stad. Det blir inga överflödiga förklaringar enbart för läsaren utan förklaringarna är ytterst informativa även för Borlús ovetande kollegor.
Några överflödiga förklaringar krävs inte heller för några science fiction-moment i berättelsen, vilket är det andra vi måste prata om. Utöver några smådetaljer och teknik så är det i princip bara den påhittade staden som är science fiction i den här romanen, resten är en fantastisk och lågmäld deckarberättelse. Inga rymdskepp, inga avancerade teknologier eller utomjordingar. Det här är verkligen rätt typ av science fiction för mig och jag tror att jag kan ha hittat en ny favoritförfattare.
Köp boken här eller här.
Kommentarer
Skicka en kommentar