Regi: Malik Bendjelloul
Finns att se på svtplay till och med 17 juni.
Sixto Rodriguez försökte dig på en musikkarriär i hemstaden Detroit i slutet av 60-talet men han slog inte riktigt igenom. I efterhand är det ingen som förstår varför för med texter på samma nivå som Bob Dylan borde Rodriguez ha blivit en storstjärna. Hans karriär fick ett abrupt slut då han i början av 70-talet glömdes bort efter att ha skjutit sig själv i huvudet på en spelning. Eller hällde han bensin på sig tände fyr på scen?
Dock är Rodriguez inte helt okänd, åker man till Sydafrika är han en storstjärna. Hans texter om kamp och fattigt liv i Detroit tilltalade människorna i Sydafrika under Apartheideran och hans musik blev för många ledmusik åt motståndarrörelsen. När man så försöker ta reda på lite mer om artisten och personen Rodriguez kommer så en oväntad vändning, hans dotter hör av sig och säger att fadern inte alls är död. Vem är han då och vad har han gjort under alla dessa år? Vet han ens om att han är en superstjärna i Sydafrika?
Vad som börjar som en riktig ångestklump med en fantastisk artist slutar alltså i en riktigt varm solskenshistoria. Anledningen till att den här Oscarvinnande dokumentären visats på SVT just nu är dess raka motsats då den svenske regissören Malik Bendjelloul tragiskt gick bort i förra veckan. Han hyllades även genom att filmen visades på filmfestivalen i Cannes. Ofattbart tragiskt att en så ung och talangfull person är borta, mina tankar går så klart till hans familj.
Kommentarer
Skicka en kommentar