Platon Iljitj Gagarin är läkaren som är på väg till en liten rysk by med ett vaccin för att rädda människorna från den horribla sjukdomen svartsot då han stöter på en snöstorm. Ingen vill köra honom till byn men han får till slut fatt i Harkel som har en självgångare som dras av 30 småhästar stora rom rapphöns. Tillsammans stöter de på många motgångar i kampen mot stormen i form av fulla mjölnare, nomadfolk som bjuder på droger och hinder i form av en död jätte. Frågan är om doktor Gagarin någonsin ska komma fram till det sjukdomsdrabbade byn.
Sorokins roman påminner i mångt och mycket om den klassiska ryska realismen med dess miljöer och karaktärer. Sorokin knyter an till storheter som Dostojevskij och Tolstoj samtidigt som han gör något nytt genom att ta in det övernaturliga med småhästarna, jättar och zombier. Den klassiska ideologiska ryska realismen från Dostojevskijs tid blandas upp med en slags rysk magisk realism, en verklighet som förhöjts med element från sagornas värld.
Jag är väldigt svag för den klassiska ryska litteraturen så för mig är det här helt fantastiskt bra. Ibland tror jag att det är Bulgakovs A young doctors Notebook jag läser och ibland känns det som om jag hamnat mitt i Tim Burtons film Big Fish. Ibland blir jag dock trött på Gagarins aldrig sinande skitstövelfasoner men romanen hade varit ganska konstig om han inte vore en riktig douchbag.
Romanen kom ut på svenska för ganska exakt ett år sedan men verkar redan vara helt slut på förlaget vilket är otroligt synd. Kolla om den finns på ditt närmaste bibliotek eller gör som jag och lyssna på den som radioföljetång i P1, dock får ni lägga på ett kol då den bara är tillgänglig till och med 31:e maj.
Kommentarer
Skicka en kommentar