Hej, Kerstin här.
Hörde talas om att temat för dagen var katter så jag har kapat bloggmaskinen medan den kvinnliga människan är distraherad.
Jag är en katt på snart 6 somrar (fyller år på söndag, fan ta er om ni inte köpt en fin present!) som bor med två evinnerligt tråkiga människor.
Jag hatar kultur. Böcker går inte att äta och filmer går inte att ta på (hur mycket jag än försökt krafsa på det stora fönstret framför soffan). Jag gillar ljudet som kommer ur filmvisarmaskiner men lyckas aldrig hitta källan riktigt. Jag gillar att äta mat och sova. Mina bästa sovplatser är under ställningen där människorna hänger blöt låtsaspäls, på ställen där människorna parkerar sina feta arslen och på huvudet på den kvinnliga människan när hon sover. Bäst gillar jag dock den manliga människan, hänger gärna med honom inne i sandlåderummet där han ibland är utan päls fast han är alltid för korkad och långsam för att lyckas undvika det blöta från taket.
En gång fanns det en annan katt, en riktig kärring, som jag gillade att jaga och knuffa bort. Hon åt min mat och satt på mina människor och de kallade henne min mamma men vi var inte lika. Hon kissade på golvet och en gång gick mansmännisan ut med henne genom träporten och hon kom aldrig tillbaka. Ganska skönt att slippa dela lya med henne, fast jag saknar att ha någon att mobba.
Nu måste jag sova för att hålla min slackerimage uppe, en snabb selfie först bara, tja!
Vilket härligt inlägg. Så på pricken kattigt. :-D
SvaraRaderaHej Kerstin, Sota här. Har snott min mattes värmematta-skrivmaskin en stund så jag kan hälsa att du verkar som en cool katt! Jag är lite rädd för andra katter men älskar alla människor. Din kvinnliga människa verkar jättesnäll, hoppas du pussar henne riktigt ofta. Jag pussar min människa så fort jag hinner, men hon uppskattar inte alltid då jag väcker henne för att pussas. Brukar du väcka dina människor? Puss på dig från Töta Tota.
SvaraRadera