Alla känner vi väl till den ur kvinnligt perspektiv nyskapande serien Girls som gått några säsonger på SVT, men jag tror inte att alla känner till att tjejen som spelar Hannah, Lena Dunham, även har skrivit manus och regisserat serien. Nu har hon också gett ut en bok om sitt liv.
Lena Dunham är genom sin självbiografi Not that kind of girl en väldigt öppen person som inte verkar dra sig för att tänka högt. Hon ger utlopp för sina innersta tankar och hemligheter i ett utspottartempo, där sida upp och sida ner handlar om allt från psykisk sjukdom till sexualitet, utan egentlig inbördes ordning. Boken är för visso uppdelat i olika teman, så som "Kärlek & sex" och "Jobb" men ämnena flyter in i varandra och de olika format hon väljer att berätta i gör det hela ganska spretigt. Vissa texter är seriösa utläggningar och kvinnors rätt till sexualitet som skulle platsa utmärkt i stora tidningar som New York Times medan andra texter är listor eller kopior av e-postmeddelanden. Det är roligt att experimentera med olika format på det här sättet men det skapar samtidigt ett lite förvirrat intryck. Jag läser, gillar det jag läser just nu, men när jag lägger ifrån mig boken minns jag ingenting för det har ju ingen röd tråd som knyter ihop det.
Dunhamn har kritiserats hårt för innehållet i sin bok där hon till exempel skriver om något slags förstadium till sexualitet i unga år då hon petade på sin systers kön. Hon har också hyllats för att ha skrivit den unga generationens befrielsebok, en slags självhjälpsbok för unga tjejer som nog många önskade att de hade tillgång till för att kunna känna igen sig och känna sig normala trots alla tankar och hormoner som flödar i ungdomen. Dunham skriver ganska ingående om sådant som de flesta knappt vågar säga högt om sex och kroppsideal men jag tycker inte att det är så skandalöst som man läst i tidningar eller så otroligt nyskapande som vissa vill hävda men självklart är det en viktig bok. Den är lättläst, borde locka unga, även om de inte läser annars, och jag hoppas att den även lockar killar att läsa. Den är kanske bara något mycket av ett hopkok för att verkligen fastna och för att verkligen föra fram sin poäng även om det till synes ogenomtänkta upplägget så klart skapar en mer privat stämning som mer liknar en dagbok än ett genomarbetat litterärt verk.
Recensionsbok från Norstedts förlag
Köp boken här eller här.
Kommentarer
Skicka en kommentar