Kulturloggen

Foo Fighters

Ullevi 12/6 2015

Publik: drygt 50 000

Bäst: My Hero med Grohl på kryckor samtidigt som han hyllar läkarna.

Sämst: Klart att karln trillade av scen och bröt benet. 

Efter förbandet Ghost, som hade gjort sig bättre med mindre dagsljus, hade kört klart steg spänningen inför kvällens stora akt, äntligen är Foo Fighters tillbaka i Sverige. Solen strålade och Göteborg visade sig från sin bästa sida. 

När bandet så kommer ut på scen skriker Dave Grohl "It's gonna be a long fucking night!" och så kör de direkt igång med Everlong tätt följd av Monkey wrench, men vad händer? Mitt i låten snubblar Grohl och faller handlöst ner från scenen. Efter en stund ser man Dave Grohl på en bår på storbildsskärmen, han har en mikrofon i handen och ber om ursäkt för han har nog brutit sitt ben. Jag måste erkänna att jag inte hängde med alls, jag trodde att det var något slags skämt, ett jippo för att trummisen Taylor Hawkins skulle få sjunga några låtar. När de så är inne på tredje coverlåten, Queen och David Bowies gamla hit Under Pressure så kommer Dave in igen, på båren med en sjukvårdare som fixerar hans skadade ben medan de kör Learn to Fly, Something for nothing och The pretender. Jag tror fortfarande att det är ett skämt. Dave bärs dock ut igen och får ett gips så han har uppenbarligen skadat sig rejält. Men han kör på i över två timmar och den märkligaste konserten någonsin är ett faktum. Dagen efter inser jag att jag lyckats fånga fallet på film:



Det är helt sjukt och helt fantastiskt att Dave Grohl är så mycket Rock and Roll att han fullföljer en konsert med brutet ben, allt för att inte göra publiken besviken. Flytet i spelningen blev så klart sådär med tanke på avbrotten och oplanerade covers, men allt som allt var det en upplevelse som vi aldrig kommer att glömma. Det jag tyckte var bäst var helt klart My Hero, där Dave hoppar ut på kryckor och kör en akustisk version där publiken sjunger med för fulla halsar.