If I knew you were going to be this beautiful, I never would have let you go - Judy Chicurel
Katie bor i en sovande kuststad i östra USA, inte långt i från New York. Det är 70-tal och vietnamkriget är i full gång. Katie hänger gärna i hotellbaren eller med sina vänner, hon trivs med sin tillvaro men väntar ändå på något annat. Hon är adopterad och känner sig inte helt hemmahörande där hon befinner sig, men finns det något annat? Eller är det bara en del i att växa upp? Droger, alkohol, sex, fester, graviditeter, krigsveteraner blandas med en fantastisk miljö i den här crossoverromanen.
Det tar ett tag innan en inser att den här boken inte handlar om något alls, på ett bra sätt. Berättelserna runt Katie bara flödar fram, det finns ingen röd tråd utan det är som livet i stort. Vissa människor kommer och går, andra bestå och vissa förändras. Någon lämnar bort ett barn, någon blir religiös och någon dör. Det är bara livets gång. Och jag har alltid varit svag för USAs östkust, det lummiga samhället där jag tänker mig att skrangliga bryggor sträcker sig ut i havet och svajar i vinden i det mjuka solskenet. Och kanske bjuds det på ett eller annat övergivet hotell vid strandkanten, eller ännu bättre, ett övergivet tivoli. Jag tyckte helt klart att berättaren påminde ganska mycket om berättaren i Perks of being a wallflower, den där som håller sig lite i bakgrunden och tack vare det har stor insyn i väldigt mycket. En berättare som vet lite mer än vad hon kanske borde veta. Jag gillar verkligen det här, den växer bara mer och mer. Som bokcirkelbok var den dessutom helt perfekt, fanns mycket att diskutera.
Köp boken här eller här
Kommentarer
Skicka en kommentar