Kulturloggen

Något försenat kliver Joao Pauolo Cuenca in i seminariet. Hans enda bok på svenska Kroppsligheten handlar om en manlig berättare som letar efter något som är verkligt, försöker komma på hur man vet vem någon är nör man knappt vet vem man själv är. Den handlar mycket om identitet. Även strukturen av romanen förstärker detta osäkra leverne, man är som en flyga på väggen, det man som läsare ser ändras utifrån hur, när och var man ser det. Kapitlen är dessutom numrerade efter primtal. Det hänger så klart ihop med den fragmentariska möjligheren att se världen, kapitel fyra till exempel får läsaren helt enkelt skriva själv, i huvudet.
Samtidigt är boken en mörk skildring av Rio de Janeiro, den skildrar staden som en väldigt isolerad stad, med instängda människor. Cuenca har själv bott i Cooacabana, han minns att hans vy från fönstret var en vägg, den initiala inspirationen till att skriva den här romanen.
Boken innehåller många sexscener, men sexet blir mer som ett straff. Det påminner nästan om Dantes Inferno. Cuenca förklarar att Brasilien är våldsamt, ett land med dålig kvinnosyn, vilket står till grund för dessa scener. Det finns en konstant spänning mellan en väldigt romantisk känsla och detta våld. Den kvinnliga karaktären i boken är en femme fatale som slukar män men som samtidigt är kärleksfull i andra situationer.
Cuenca har skrivit flera romaner som finns på engelska. Någon utspekar sig i Tokyo, någon handlar om OS, någon berättas från ett slags flygplansoerspektiv, en handlar om identitetsstöld. Det är helt klart ett författarskap som intresserar.