Ola Larsmo hävdar att vi är inne i en ny irländsk våg av författare, Sara Baume, Eimear McBride och Mike McCormack är nog beredda att hålla med.
McBride skriver om familjeförhållanden och sjukdom, men det säger inte mycket om hennes romaner, A girl is a half formed thing är väldigt speciell till stilen sett. Arvet deån Joyce och Beckett är rungande starkt. Hon ville själv nyttja modernismens metoder som kvinna och för att skriva om en kvinna. Hon tycker att det får ställas krav på läsarens soråkflrståelse, de är ändå läsare och inte TV-tittare.
McCormack har skrivit en spökhistoria och Larsmo undrar varför de valt att avslöja slutet redan på bokens omslag. McCormack svarar att alla fattar väl att han är död! Så om alla redan vet det så blir det inget billigt avslöhabde på slutet utan det intressanta är hur berättelsen tar sig dit. Återigen lägger författaren en hel del ansvar hos läsaren och har ett förtroende för denne. I sin tidigre riman Notes on a coma gar han inte mindre än sju berättare vilket också ställer enorma krav på läsaren.
Baume skriver om irländsk landsbygd och tycker att icke miserabla beskrivningar av denna saknas. Hennes senaste roman handlar om konst och konstnären Ruchard Longs tavla A line made by walking har fått namnge romanen. Hennes huvudkaraktärer är riktiga original och ensamvargar.
Vad är genensamt med dessa tre författare? Larsmo tycker att detaljrikedom är ett viktigt gemensamt drag. Och det verkar hända mycket i irländsk littwratur just nu. McCormack pratar om irländsk realism, även om hans böcker är spökhistorier och scifi så finns ändå det där bestående stället. Han fann landsbyggden på Irland oerhört frigörande och inspirerande, inte aalls så inträngande som det ofta påstås. McBrides debut sprudlar av irländsk miljö, hon är intresserad av att skriva om specifika personligheter och inte om en speciell typ av person. Detaljerna i hennes bok står för sanningen i hennes böcker som berättelsen står på. Baume tror inte att hon hade skrivit fiktion om det inte vore för finanskrisen 2007. Både goda och dåliga tider har format Irland på olika sätt. Även McCormack tackar svårare tider för sina alster, det gick bättre att samla sina tankar. McBride lyfter dock fram att under goda tider har författare som skrivit kritiskt om Irland inte fått något publicerat för det passade inte in. Nu kommer en boom för Irland igen men samtidigt ges många oberättade berättelser ut ändå.
Kommentarer
Skicka en kommentar