Kulturloggen

Bodil Jönsson har råkat skriva en bok om tid som från början bara handakde formen. Hon skulle skriva 100 frågir och svar om just tid.
Tid har alltid varit intresserad av tid, när hon var fyra år trodde hon att människor hade årsringar precis som träd. Nu vid 75 årsringar vet hon bättre men hon tycker ändå det är en fin bild.
 Det värsta som finns är att leva i nuet, för det har alltid passerat. Varför går man upp på morgonen? För man vill något, för livet går framåt. Tid är naturens fantastiska sätt att hindra allt på en gång. Vi har mått, vi ser hur låbga vi är, men vi har inga naturliga sätt att se tid. Varför har vi historiskt varit så intresserade av att tämja tiden? Antagligen för att ha kontroll.
Före och efter, säger Bodil och tappar en papmugg på golvet. Det är inte så svårt, men vi behöver mer soecifikt än så. Hur länge är före och efter? Är det skillnad på bakåttankar och eftertankar? Hur svarar man på barns frågor om hur många straxar som är en stund?
Tiden bryr sig inte om oss, ifall klockan stannar eller om vi har bråttom. Denna tanke kanske är ganska deprimerande, det kanske är bättre att se det som att man får tid, dessa 20 min under detta seminarium kommer till oss vare sig vi vill eller inte sp varför inte vsra anamma det.
Har människor alltid haft bråttom? Nej det är ett påhitt i samtiden. Fört kunde man inte göra nåt åt att det var mörkt, det gick inte att jobba.
Väldigt många har inte tid med livet, tid är det enda vi vet att vi har.
Varför går tiden fortare när man blir gammal? Ja det gör den så klart inte. Varför går tiden snabbare när man har roligt? Det ör en helt annan frpga man kan läsa om i hennes bok. Hur länge jobbar vi? Ja ungefär 10% av livet. Av livets vakna timmar jobbar vi inte mer än 15%. Däremot tänker vi och pratar väldigt mycket om jobbet.