Utredningen gällande mordet på Olof Palme är en av världens mest uppmärksammade och över 30 år senare är vi inte klokare än vi var då. Frilansjournalisten Thomas Pettersson har under tio års tid jobbat med spåret om den så kallade Skandiamannen.
23:19 stämplar Stig Engström ut från Skandia, 50 meter från mordplatsen. Han befann sig på brottsplatsen, han hjälpte till med återupplivningsförsök och pekade polisen åt hållet som han ansåg att mördaren sprang. Han anses vara ihopblandad med mördaren, avfärdas som otillförlitlig som vittne och pressen börjar undra vad polusen håller på med. Våldsroteln däremot startar en utreding gällande honom som ska komma att bli känd som Skandiamannen.
Med många spår, halvfärdiga gärningsmannaprofiler och flera misstag från polisen vet vi så klart att mordet inte är uppklarat. Den som varit närmast att vara mördaren, Christer Pettersson, har till och med dött och konspirationsteorierna haglar. Det är ett gediget arbete som jourbalisterna gör för att hålla liv i utredning, för att följa spår som inte tagits på allvar och hitta nya samband. Det är så klart ganska komplicerat med det enorma material som finns i utredningen och inte minst med dåliga resurser till polisen från politikerna men det är ändå lite uppseendeväckande att det gått så illa med ett mord på en stadsminister.
Frågan är om detta någonsin kommer att lösas men det kommer aldrig sluta fascinera. Vi vill veta och ha svar. Trycket på inbjudan bara till det här evenemanget var så stort så de fick köra en repris direkt efteråt för nästa skara som ville höra. Det ska bli oerhört spännande att läsa boken jag fick med mig hem.
Jag har funderat rätt mycket på det här med vad som skrämmer mig och vad som skrämmer andra vad gäller fiktion. Jag menar alltså sådant som är utanför den verkliga världen, bortsett från vidriga mördare, våldtäktsmän och annat som givetvis är skrämmande men tyvärr en del av vår verklighet. Många kan inte läsa skräck för att de inte kan sova eller vara ensamma hemma efteråt. Men vad skrämmer då mig? Jag har inte direkt svårt för att se på skräckfilm, jag brukar inte bli så rädd. Böcker kan ha en tendens att vara något värre eftersom de på ett annat sätt är inne i ens huvud, men jag sovgott om nätterna när jag läste till exempel Låt den rätte komma in . Jag blir något mer rädd av filmer där man inte får se det hemska, men i de flesta filmer får man ju se till slut ändå och det förstör. Jag gillar att läsa och se filmer om det övernaturliga och det utomjordliga men skrämmer det mig? Jag tror inte på andar och spöken så det skrämmer mig inte i världen utanför fiktionen. Dock betyder de
Kommentarer
Skicka en kommentar